- Project Runeberg -  Svenska väldet i Livland 1564-1570 /
15

(1877) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sida måtte hafva varit allvarligt menad. [1] Sändebuden
återkommo till Sverige omkring den 11 November.

Eriks underhandlingar med ryske czaren föregående
år 1563 hade ej i början ledt till något. Det öfvermod,
hvarmed ryssarne svarat på den i Januari 1563 affärrdade
legationens förslag, hade hos Erik alstrat en häftig
förbittring, hvilken, som vi ofvan nämt, kommit honom
att tänka på förbund med Polen mot Ryssland.
Förbittringen gaf sig tillkänna i det bref, han den 31 Juni
afsände till zaren med Henrik Mattson. Emellertid återvände
Erik snart till sin gamla politik, då Henrik Mattson
den 20 November 1563 återkom med ett svar gynsammare
än de förra från zaren. Erik svarade den 8 December zaren,
att han enligt begäran skulle till honom affärda sändebud,
men att de ej kunde komma genast, som zaren önskade,
utan först när en lämpligare årstid inträdde. [2]
Till Ryssland sändes också i Maj 1564 Isak Nilsson
(Baner) till Runegarn, Hans Larsson (Björnram) till Isnäs
och sekreteraren Frans Jericho. De skulle underhandla
om fred till 16 eller 17 år samt om gränsens fastställande
mellan de svenska och ryska besittningarne i Livland.
Om ryssen ej ville godkänna Sveriges eröfringar
i Wieken från hertig Magnus, skulle de svara, att
konungens af Danmark angrepp gifvit Erik rätt dertill.
Hertig Kristoffers besittningar borde inbegripas i freden,
emedan han vore konungens undersåte, ville storförsten
icke gå in på att i freden inbegripa hela Riga stift, borde
man åtminstone söka utverka, att de delar af stiftet
som omförmäldes i konungens instruktion för sändebuden
till Polen, [3] jemte Karkus insattes i fredsfördraget. Att


[1] Häremot tyckas dock strida yttranden i några konungens bref
under Maj 1564 till personer i Livland, i hvilke han yttrar, att han ej
ville underhålla så mycket folk i Livland enär han ej är sinnad att
der vidare föra krig. Erik till Henrik Boisman 18/5 64. Samma till
Henrik Klasson samma dag och till grefve Sparre 25/5 64 R. R. Erik
brukade för öfrigt aldrig spara på högt tilltagna fordringar i sina
fredsanbud.

[2] Annerstedt C. pag. 115—118.
[3] Härmed åsyftas väl det minimum, hvarmed sändebuden till Polen
finge sig nöja, om de ej kunde åt Kristoffer utverka hela Riga stift.
Någon närmare bestämning af detta minimum finnes ej i afskriften i
R. R af deras instruktion än, som ofvan är nämdt, ej mindre än halfparten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlivland/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free