Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättre råd hafva måtte, varden I det väl så lagandes,
att de icke allt måtte göra, som de sjelfve vilja.“ [1]
Stadens uppförande vid hofmännens försök att belägra Reval
och vid emottagandet af Clodts skrifvelse 1565 antyder
också, att dess sinnesstämning ej var fullt att lita på.
Under de sista åren af Eriks regeling synes den dock
varit bättre, och Erik upphörde med påminnelserna om
en ny ed.
Liksom adeln dröjde Reval i det längsta att till
Johan III aflägga ed. Till att börja med föreburo
borgmästare och råd, att konungen ej på brukligt sätt
uppsagt deras ed till Erik. [2] Då detta skett, sände staden
Ernst Rhoteit, Konrad Dellingshusen och Johan Schroder
som sina ombud till konungen att handla om confirmation
af stadens gamla privilegier och om eden. [3] Det,
som egentligen väckte konungens missnöje, var stadens
fordran att i handelstvister få appellera till Lübeck,
hvilken rättighet medgifvits af Erik i hans confirmation
af privilegierna. Ombuden anförde, att landets förra öfverherrar
medgifvit densamma och att man i Sverige ej
egde kunskap om de receser, statuter och bruk,
hvarefter i Lübeck handelstvister afdömdes, hvadan fara vore,
att främmande köpmän ej skulle godkänna en appellation
till Sverige. Att under kriget någon appellation till
Lübeck förekommit, förklarade de vara osannt. [4] Konungen
vägrade dock bifalla appellationen till Lübeck påstående,
att flere personer i Reval begärt få appellera till
konungens hofrätt. [5] För öfrigt ville han confirmera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
