Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonsten genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oljetempera, varmed menas att äggfärgen
har uppblandats med linolja, varigenom
man uppnått större glans och hårdhet. Det
förekommer även att temperan laserats med
en tunn oljefernissa. Emellertid känner
man inte säkert, vilken sammansättning den
fernissa haft, som brukar förekomma på
altarskåpen. Enligt en dåtida utsago
framställde man fernissa genom att koka linolja
och gummi arabicum i sammansättningen
två delar linolja och en del gummi.
Säkerligen ha även andra metoder använts.
Lackfernissor blevo kända först på 1700-talet
och användes då huvudsakligen vid
förgyllning och lackmåleri.
Förgyllning förekom som bekant särskilt
i altarskåpen i stor utsträckning. Guldet,
som vid denna tidpunkt är
anmärkningsvärt tjockt, lades på en extra kredering av
piplera och guldrör poliment. För att
åstadkomma ornering i de förgyllda partierna
graverades i krederingen, innan guldet
pålades. Den matta ytan framställdes genom
putsning på den färdiga förgyllningen.
Den händelserika vändpunkt i svensk
historia, som kännetecknas av den katolska
kyrkans krossande och återupprättandet av
en ny kungamakt, motsvaras även på
konstlivets område av något nytt och
genomgripande: den italienska renässansen
efterträdde gotiken. Den tid, som renässansen
omfattar i vårt land, kunna vi också med skäl
kalla för vasatiden, då Gustav Vasa och
speciellt hans söner upptogo kyrkans fallna
mantel som de fria konsternas beskyddare.
Den nya kungamakten behövde starka
fästen för att försvara sin makt och ståtliga
gemak, värdiga sin ställning. Därför
påbörjades under Gustav Vasas tid
ombyggandet och uppförandet av ett flertal slott
och borgar. Under 1500-talet omdanades
sålunda Stockholms och Kalmar slott,
Gripsholm, Vadstena, Örbyhus, Venngarn,
Stegeborg m. fl. Tyvärr ha de flesta av
dessa slott och borgar under tidernas lopp
gått hårda öden till mötes, och en del av
dem äro numera endast ruiner. I ett fall
äro vi emellertid lyckligt lottade. I Kalmar
har man tack vare de senaste årens
genomgripande och på ett skickligt sätt bedrivna
restaureringsarbeten fått fram en hel svit
av rum med ganska fullständiga
inredningar från 1500-talet. Här kan man få en
sällsynt klar bild, av hur en svensk
kungaborg från vasatiden kunde te sig.
Renässansen vurmade för
rumsdekoratio-ner med en stram arkitektonisk
uppbyggnad i ädla träslag, skulpterad sten och
dyrbara vävnader. Oftast inreddes rummen
med en hög träpanel, som dekorerades med
inläggningar och skulpturer. På den smala
väggytan ovanför panelen målades landskap
med jaktscener o. dyl. eller upphängdes
vävnader. Taket uppbars av kraftigt
profilerade lister av klassiskt snitt och indelades
i kassetter och pryddes liksom väggarna
med inläggningar och skulpturer, vilka
senare ofta förgylldes och målades.
Spisöppningar och dörrar dekorerades med
omfattningar av trä eller sten, formade som
ko-lonnburna tempelgavlar eller liknande
arkitektoniska element.
Kalmar slott uppvisar ett förnämt
exempel på denna praktfulla typ av
rumsinred-ning, nämligen det s. k. Kungsmaket, som
är daterat 1564. Den låga panelen har rika
inläggningar, och därovan äro jaktscener
upplagda i stuckrelief och målade i
kalkfärg. Fönstersmygarna äro dekorerade i
kalkfärg, och i valvhjässorna ser man
eleganta figurmålningar, troligen utförda av
den till Sverige inkallade holländaren
Do-minicus ver Wilt. Taket är kassetterat med
skulpterade och målade fyllningar, medan
ramstyckena ha inläggningar i svart mot
ljus botten.
B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
