Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonsten genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under panelen spänd, hopsydd linneväv. I
båda fallen brukar dekorationen vara
målad i limfärg med ornamentsdetaljer o. dyl.
i tempera.
I Sandemars lilla Uäslott nära Dalarö
från tiden omkring 1700 kan man bättre än
kanske någon annanstans i Sverige studera
den karolinska tidens rumsinredningskonst.
Särskilt väl är här företrätt den tidens mod
att på enklaste sätt imitera dyrbara
material, eftersom i några rum icke blott taken
utan även väggdekorationerna äro
bevarade. Redan den stora förstugan med sin
dubbelarmade trappa ger det första
intrycket. På de tämligen grovt avbildade
stockväggarna äro målade stiliserade gråa
landskap i en teknik, som av allt att döma vill
verka gobelinvävnad. Taket är rikt
dekorerat i grisaille med bladrankor och
akan-tus. Inte heller trappräckets
balusterdoc-kor och barriärer äro av äkta material utan
av trä, som oljemålats som grå sandsten.
Emellertid har man i den stora salen en
trappa upp imiterat gobeliner på ett
avsevärt mera illusoriskt sätt än i förstugorna.
Målningen är här utförd på en linneväv,
vars grova vävnad har en viss likhet med
haute-lisse, och limfärgen är utan
under-grund målad direkt på duken. Taket är
här vävspänt och limfärgsmålat med
schwungfulla akantusrankor i grisaille, och
de hållas samman inom fält, som inramas
av lagerstavar och kransar. Avsikten
härmed är otvivelaktigt att ge sken av rikt
skulpterad stuck. Även spiskupan,
dörrfyllningarna och fotpanelen ha en liknande
dekoration av akantus. Färgtekniskt sett
år denna målning synnerligen betecknande
för denna tiden. De gråa akantusrankorna
avteckna sig mot en blå bottenfärg, och
samma bottenton finns i dörrfyllningarna,
på spiskupan, eldskärmen och
sockelpanelen. Ramstycken och omfattningar äro
däremot målade i en neutral, sandstensgrå
oljefärg. Man har på detta sätt erhållit ett
enhetligt färganslag i rummet, vilket
säkerligen även ursprungligen tagits upp i
möbleringen, som i stolsklädslar, borddukar etc.
Man imiterade icke blott vävda tapeter i
målningen. Mycket ofta förekommande
under slutet av 1600-talet och början av
1700-talet voro de s. k. stofftapeterna, som
tjänade att ge intryck av pressad och skuren
sammet. Dessa voro tillverkade i våder av
linneväv, som preparerades på vanligt sätt.
Ett rikt mönster av finskuret yllestoff i
klara färger fastlimmades med schablon på
en bottenton, som lagts upp med schablon
i färg eller guld. Tapeter av denna sort
voro ursprungligen en holländsk uppfinning
och buro det talande namnet velouté
beahngsels. I Sverige började de emellertid
tillverkas under 1600-talet och i början av
1700-talet. Den förste, om vilken man har
faktiska bevis, att han tillverkat stofftapeter,
var målaren Joachim Hannibal i Stockholm,
som verkade under slutet av 1600-talet och
dog år 1708. Numera ge stofftapeterna
oftast ett mycket oegentligt färgintryck, då
nämligen de klara färgerna, bland vilka
grönt och rött voro de vanligaste, övergått
till bruna toner, något som också påpekades
som en olägenhet redan på 1700-talet, då
man klagade över, att de uppsamla damm
och mista sin färg, när dagen faller på dem.
Under 1700-talets första decennier blevo
den karolinska stilens former graciösare
och mera eleganta. Man övergick från den
yviga akantusrankans ornamentala överflöd
till en nästan spenslig banddekor, ofta
tillsammans med stiliserade bladgirlander,
maskaroner och musslor. Efter den franske
ornamentsstickaren Jean Bérain, som levde
1637—1711, har denna stil fått namnet style
Bérain. Franska konstnärer och
hantverkare, som inkallats för det nya slottsbygget,
2 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
