Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarens hjälpmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anstrykare, runda takpenslar och
schablonpenslar i läderhölje äro förlindade med
bindgarn, vilket undan för undan lindas av,
alltefter som borsten vid användningen bli
kortare.
Även penslarnas form har under de
senaste åren undergått betydande
förändringar. I penseltillverkningens början voro
hantverkspenslarna i regel raka, d. v. s.
jämt stötta i borstknippet, såsom för övrigt
t. ex. anstrykare fortfarande äro. Numera
äro de flesta hår- och borstpenslar
avrundade, så att de yttersta håren äro kortare,
under det att de längsta placerats i mitten.
Vid tillverkning av hårpenslar garvas
först skinnet, vilket anses utgöra tillräcklig
beredning. Borst behandlas på ett helt
annat sätt. De kinesiska borsten utskeppas
uppsorterade endast efter den provins, från
vilken de komma. Penselfabrikanten måste
sterilisera och sortera borsten, innan de
kunna användas till sitt ändamål.
Varje borst eller hår, dock med
undantag för sådana, som användes för att
förfalska penslar, såsom hästhår, har en
smalare och en tjockare ända. Den förra är
spetsen, som växer ut från djuret, den
senare är roten. Ett borst liknar till formen
en utdragen kon, och penseltillverkaren
upptäcker, om en förfalskning med hästhår
skett, genom att rulla ett borst mellan
tummen och pekfingret. Om det är äkta borst
kommer det nämligen att så småningom
rulla ut från fingrarna vid den smalare
ändan. Alla borst ha av naturen en böjd form,
och för att få bort denna, binder man ihop
två buntar borst med spets mot rot och
knyter om dem med snören. Sedan kokas de
under tre timmar, varunder de även bli
steriliserade. För att sortera ut de tjockare
borsten från de tunnare använder man
kopparnät med maskor av varierande grovlek.
Sedan sorteras de korta borsten från de
långa, vilka senare äro de värdefullaste.
Efter denna behandling är så borsten
färdig att insättas.
Vid tillverkning av en vanlig
fernisspen-sel går man tillväga på följande sätt. Man
tar en handfull lösa borst och lägger dem
på en våg, varefter man tar bort eller
lägger till borst, till dess man uppnått den
rätta vikten. Dessa borst tages upp och rullas
ut med båda händerna, vilket sker med
tummarna, under det fingerspetsarna hållas
tillsammans. För att få borsten raka föras
de upprepade gånger genom en metallkam,
som är fastsatt vid bänken med tänderna
upp. Då arbetaren rullat och kammat
borsten några sekunder, ha hans vana fingrar
fått alla topparna att peka uppåt, under det
att borstens utåtböjda sida ligger på fingrar
och handflater. Med ett hastigt handgrepp
läggas borstpartierna i högra och vänstra
handen tillsammans, så att alla topparna
peka inåt. Topparna sättas sedan ner i en
mässingsskål, som har samma form på
insidan, som den färdiga penseln kommer att
ha på utsidan. Botten i denna skål är
V-formad och täckt med smärgelduk. Detta
hjälper borsten att stå rakt upp. Sedan
formar man tjockändan med tummarna och
pekfingrarna, under det att skålen kraftigt
stötes mot bänken, så att borsten ordna sig
på smärgelduken. Här taga de vanligen
form av en flat mejsel.
Alla kvalitetsborstar behandlas på detta
sätt och slipas inte, som man vanligen tror.
Genom detta förfaringssätt bevarar man
borstens naturliga fina och mjuka spets,
vilken utför det mesta arbetet vid målningen.
Borstmakaren klipper nu tjockändan, som
sticker upp ur skålen, till dess den är jämn.
Sedan han knutit en fin tråd runt borsten,
flyttas de från skålen till den metallhylsa,
vari de skola infattas.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
