Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några minnen från den gamla, goda tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så sätt, att den hälldes i stora glaskärl och
utsattes sedan för solbestrålning. Alla
färger skulle som ovan nämnts rivas fint på
sten, och detta gällde särskilt de hårdare
färgarterna, som användes vid ådring och
marmorering.
Varje morgon mötte gesällerna upp i
verkstaden för att med lärlingens hjälp
iordningsställa det arbetsmaterial, som
under dagens lopp skulle användas på
arbetsplatsen. Därefter tillkom det lärlingen att
forsla ut detta material till
bestämmelseorten, antingen fick han bära det eller
använda kärra. Vid mindre kvantiteter
arbetsmaterial lades en krans av läder på
lärlingens huvud och på denna ställdes en låg
färglåda med diverse attiraljer. Det var
ofta ett ganska betungande transportsätt,
vilket numera är i lag förbjudet.
En något så när skicklig målargesäll
erhöll vid den tiden i lön 18:— kr. per vecka
från den 1 april till midsommar och
därefter 21:— kr. till 1 oktober. Under
vinter
säsongen fanns det inte något arbete av
större betydelse. Dekorationsmålare erhöllo
cirka 6:— kr per dag, på den tiden
betraktades denna yrkesgren som konsthantverk.
S. k. slumpackord förekom ganska ofta på
nybyggen. Här voro chanserna till större
inkomster ganska gynnsamma, alla sådana
arbeten utfördes på ”beting”. Särskilt
inträffade detta vid båtmålning. Då
överens-koms om ett visst stycke arbete och detta
skulle då vara färdigt på dagen. Om ett
sådant beting blev färdigt kl. 1 eller 2,
kunde ett nytt beting göras, varigenom
daglönen under gynnsamma förhållanden kunde
gå upp till det dubbla.
Som framgår av dessa rader, var det ofta
en tröstlös tillvaro för gesäller och lärlingar.
Fråga är, om inte förhållandena voro
bättre under skråtiden. I slutet av 1880-talet
påbörjade emellertid vissa
socialiserings-strävanden, som efterhand burit frukt och
skapat drägliga arbetsförhållanden samt
medfört större löneförmåner.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
