Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Framställning och Granskning af Aristoteles’ lära om det högsta goda. Akademiskt program af Axel Nyblæus - Utilitarianism, by John Stuart Mill - Nyare arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evdaimonia eller lycksalighet, hvarmed han menar hela lifvets fullkomliga
och ändamålsenliga inrättning. För uppn&endet häraf förutsätter han dygd
och vetande såsom icke oväsentliga vilkor. Herr Nyblæus har sökt uti
sin afhandling uppvisa de motsägelser, hvartill Aristoteles vid lösningen af
problemet gjort sig skyldig. Han anser vidare att Aristoteles’
lycksalighetslära, ehuruväl den på det högsta uppskattar sedlighet och vetande
och dymedelst står högre än en fullt materialistisk njutningsfilosofi, likväl
utgör „en ytterst slipprig och farlig ståndpunkt, ifrån hvilken man s& lätt
halkar ned till den rena eller lägre och egentliga evdämonismen“.
Utilitarianism, by John Stuart Mill. London. Parker 1863.
I likhet med föregående afhandling skulle detta arbete med skäl
kunna benämnas: Läran om det högsta goda, ty författaren har med
detsamma åsyftat att bestämma det yttersta målet för menskliga sträfvanden.
Såsom titeln utvisar, sysselsätter han sig förnämligast med nyttan såsom
högsta princip, söker vederlägga de beskyllningar, som man i alla tider
gjort lycksalighetslärarne, samt visa huruledes alla läror, hvilka göra
anspråk på att ega praktisk betydelse, ytterst måste sträfVa efter allmän
nytta och lycksalighet, äfven om dertill såsom vigtiga faktorer skulle
fordras dygd, rättvisa, kärlek, sjelfaktning, tro m. m. Allt detta utgör medel
för lycksalighet men icke sjelfändamål. Afhandlingen utmärkes af den
skarpsinnighet och den fylliga stil, som i allmänhet tillhöra denne
författares litterära alster. Vi skola möjligen i ett senare häfte få tillfälle
att närmare redogöra för denna skrifts innehåll.
Under de sista veckorne hafva i bokhandeln flera nya arbeten blifvit
synliga, deribland några straxt förrän detta ark af tidskriften lägges under
pressen. Bland desamma omnämna vi här: C. A. Agardhs samlade skrifter;
Srerges politiska historia, af C. G. Malmström, Andra delen; Om Sreaska
representationen i äldre tider, till och med riksdagen 1617, af Olof Wingqvist;
Nya Testamentets lära om Christi Gudom, Granskning af V. R:s Bibelns lära
om Kristus, jemte ett bihang om Ernest Renans „Jesu lefnad“, af A. F.
Beckman; Om Riksdagar, Föreläsningar hållna vid Helsingfors universitet,
af Wilhelm Rosenborg; Wärend och Wirdarne, Ett försök i Svensk Ethnologi,
af G. O. Hyltén-Cavallius, Första häftet; Smärre dikter af Friedrich von
Schiller, öfversatta af Herman Rjursten; Ur Herbariet, Genrestycke på vers
af A. J. Afzelius; Dikter af Maximilian Axelson; Lunds Studentkalender;
Sånger och Berättelser af nio Signaturer; Fahlcrantz, Samlade skrifter, Första
bandet, samt Kungarne på Salamis, Tragedi af Runeberg.
Vi skola framdeles redogöra för åtskilliga bland dessa arbeten.
W—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
