Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Notiser
- Råda kyrka i Wermland af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Notiser.
Råda kyrka i Wermland. Den af staten för få
år sedan inlösta Råda kyrka, i Wisnums härad af
Wermland, hör utan gensägelse till de aldra
märkvärdigaste fornlemningar, vår nord äger att
framvisa. En kyrka bygd af trä, qvarstående sedan
tiden före digerdöden, med målningar från samma
tid! — När man med en jernbane-träng kommer
upp till Finerödja, kan man gerna till fots göra en
liten afväg, för att bese detta minnesmärke från
fordom. Vid första anblicken tycker man byggnaden
hafva utseende af ett tält af mörkt tyg, emedan
väggarna ofvantill luta något inåt; dock tror
jag icke att detta är ursprungligt, utan tillkommit
af tidens inverkan; sannt är dock att flera uråldriga
hus i Rom och flera andra städer erbjuda samma
egendomlighet. Kyrkan är bygd af timmer,
utvändigt beklädd med spånor, såväl väggar, som tak.
Spånorna variera till formen på hvar och en af
byggnadens fyra sidor.
Så väl plan som
genomskärning ses på närstående teckning: a är
långhuset med sitt trilobformiga bvalf, b är cboret
äfven med dylikt hvalf, c är öppningen dem
emellan, hvilken dock, enligt hvad de skadade
väggmålningarne tillkännagifva, är i en senare tid mycket
utvidgad, men troligen ursprungligen varit som d
utvisar. Choret är, efter hvad en på väggen
befintlig inskrift[1] antyder, måladt år 1323, och alltså
är troligen sjelfva kyrkan ännu äldre. Nu äro väl
dessa målningar af tidens tand frätta och till en
del alldeles urblekta; men, detta oaktadt, erfara vi
här en aning om den anda, som ett par århundraden
senare besjälade Fra Bartholomeo, Rafael och
Buonarotti, vid framställningen af deras storartade
profeter och sibyllor. De äro groft målade på sjelfva
de råa bjelkarne, konturerne uppdragna med svart och utfyllda med några
få enkla färger; det oaktadt kan icke nekas, att det hela måtte gjort en
präktig samverkan. Önskeligt vore att i någon af våra hundratals
[1] Inskriften, med s. k. rund munkstyl, lyder: ... anno : dni : M:CCC:XX:III:
dno : epo : Petro regente: ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0084.html
