Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
destructiva filosofi på intet vis omedelbart uppträdde i strid
emot tiden. Tvärtom! Hon framställde*sig behaglig och
förfinad såsom en passande anrättning för den herrskande
aristokratiens förskämda smak; och hon uppehöll sig med
förkärlek i de stores salonger. — I en viss motsats emot denna
filosofi, ehuru onekligen af henne beherrskade, uppträdde å
ena sidan Rousseau, å den andra Fysiokrateme. I ett slags
tröstlös förtvifian Öfver den filosofi som herrskade öfver hans
tanke, utan att tillfredsställa hans känsla, och öfver den
civilisation som dermed stod i samklang, ville Rousseau återgå
till ett lyckligare s. k. naturtillstånd och till hvad pris som
helst befria menskligheten från en civilisation som endast ledde
till förderf, Å andra sidan voro äfven Fysiokraterne barn af
samma filosofi; men de skilde sig derifrån dels derigenom att
deras lära, som visserligen var riktad emot det bestående,
likväl tillika söker upprätta något bättre nytt, dels och
hufvud-sokligen derigenom att de rörde sig på ett. område der denna
filosofis grundsatser voro mera berättigade; ty om materien
och nyttan också icke duga såsom yttersta förklaringsgrunder
för menskligheten och således icke heller kunna vara dugliga
grundvalar för en filosofi, så måste de deremot vara ganska
användbara och nödvändiga i en vetenskap, der det just gäller
att undersöka det sätt hvarpå menniskan går till väga för att
tillegna sig och nyttja materien. Dessutom — man må for
öfrigt om denna filosofi tänka hvad som helst, sätta den till
och med ännu lägre än den förtjenar — så mycket är dock
visst, att hon för andra vetenskaper, helst sådane som sysslade
på det materiella området, väl beredde jordmonen. Först
genom bortsopandet af den blinda tron på auktoriteter blef en
verkligt vetenskaplig forskning möjlig. Naturvetenskapernas
pånyttfödelse är ett drag af denna tid. En yttring deraf var
äfven den „nya vetenskap “ („Za nouvdle science“) som af
Fysiokraterne framställdes. Just genom undanrödjandet af
auk-toritetstron och återgången till mera omedelbara
undersökningar blef det dem möjligt, att rent af bryta med
merkantilsystemet, som också kort före deras uppträdande i och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
