Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LawJs misslyckade försök att mynta ut jorden till välstånd,
snart sagdt i ordets egentliga mening, spelt bankrutt. Härmed
förnekas icke, att de likväl i mera än ett hänseende
missleddes så väl af den herrskande filosofien, som äfven särskildt af
benägenheten att göra sin lära emottaglig för den rådande
despotismen och aristokratien[1].
Det ekonomiska system, som sedermera blifvit benämndt
Fysiokraternas, framställdes först af Ludvig XV:s läkare Quesnay,
som deraf delar äran med hondelsintendenten Goumay, samt
utvecklades sedan ytterligare och förfäktades med en lefvande
hänförelse af deras lärjungar: Dupont de Nemours, som
ännu på sin höga ålderdom emot J. B. Say försvarade skolans
grundsatser; den för sina besynnerligheter bekante
Mira-beau (,,1’ami des hommes“); den af Catharina H till Ryssland
för lärans tillämpning derstädes inkallade Merder der la Riviére;
den snillrike Abbé Beaudeau, som förnämligast förde skolans
polemiska försvar; den allvarlige, om ock något trögläste Le
Trosne, m. fl.; samt främst bland alla den störe tänkaren,
statsmannen och menniskovännen Turget, hvars snille likväl ej lät
binda sig af de gränser skolan såsom sådan hade utstakat,
utan i sina visserligen endast kortfattade uppsatser och i sin
verksamhet visar att han på mera än ett håll gått derutöfver:
Alla dessa bilda tillsammans den s. k. Fysiohratisha eller
Eko-nomistisha Skolan. Deras system är till sina grunddrag
hufVud-sakligen följande:
Det gifves en naturlig, af Gud bestämd, verldsordning,
emot hvilken menniskan icke kan bryta, utan att ådraga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
