Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vända vi oss nu till Fysiokratemes lära om „produit
net", så faller denna naturligtvis med deras lära om
jordbrukets uteslutande produktivitet och med misstaget att icke
anse hvarje inkomst, som genom fullgörande af tjenster
vin-nes, för ursprunglig och icke härledd ifrån andra. Hvar och
en som i samhället lefver erhåller utan tvifvel ifrån andra
största delen af sina förnödenheter; men har han icke erhållit
dem genom våld och bedrägeri, utan i utbyte emot annat,
hvarmed han befordrat andras tillfredsställelser, är den inkomst
han vunnit härledd ifrån honom sjelf, ehuru han genom lifvet
i samhället vunnit tillfälle att omsätta sina tjenster i andra
förnödenheter. För Öfrigt hvilar läran om „produit net", som
gifvit anledning till åtskilligt missförstånd, hvarom här ej är
tillfälle att orda, utan tvifvel i grunden på en sanning, den
enkla sanningen nämligen, att naturen för intet lemnar
menniskan mycket och att snart sagdt alla framsteg i produktionen
ske genom att med dylik „fri nyttighet" (utilité gratuite)
såsom Bastiat lyckligt kallat den, érsätta det menskliga arbetets
„kostsamma" nyttighet (utilité onéreuse). Äfven här är
likväl hvad som har en allmän tillämpning på alla yrken inskränkt
till en del. Emellertid ligga den sednare tidens theorier om
jordräntan, om ock outvecklade, häri, och särskildt
tillerkänner Carey i „det förflutna, närvarande och tillkommande"
jordbruket i detta hänseende samma företräde som Fysiokraterne.
Vidkommande slutligen den i det föregående endast
antydda läran om „impöt unique", om statsbehofvens fyllande
genom én enda, omedelbart af jordbruket utgående skatt,
låter det sig visserligen icke förnekas, att en enda skatt, så
som Fysiokraterne tänkte sig den, nämligen på jordbruket, så
nära sammanhänger med deras åsigt om renbehållningen att
den dermed måste falla. De insågo likväl ganska väl, att en
sådan skatt skulle innebära en konfiskation of en del af
jordvärdet, och försvarade den derföre också med satsen att
suveränen i jorden verkligen måste ega sin rättmätiga andel och
dermed att den i sednare egares hand skulle erhålla
karak-teren af en ständig inteckning och således för denne icke blefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
