Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen betungande. Å andra sidan är man med dem
ense om önskvärdheten deraf att alla de olika skatteslagen
sammanfördes till ett enda, om sådant verkligen vore möjligt,
hvilket åter af mången ifrågasättes. Dels medför nämligen
skattemes upptagande genom en enda skatt nödvändigheten
att sätta densamma så hög, att frestelsen till undansnillande
blefve allt för stark, att genom kontroller kunna förebyggas,
dels erbjuda flera skatter, hvilande på olika grunder,
möjlighet att genom den ena compensera de obilligheter i
beskattningen, som hvarje skatteslag för sig i det praktiska lifvet så
ofta medför. Emellertid är det eget nog, att det
beskattnings-system, som i de Svenska grundskatteme ännu qvorstår,
huf-vudsakligen hvilat på de af Fysiokroterne förordade grunderna,
samt att grundskatteme numera hos oss jemväl antagit den
karakter of ouppsägbar inteckning som de förutsatt.
Men om också dessa och dylika fel vanställa
Fysiokra-ternes system skall likväl ingen kunna förneka dem deras
odödliga förty*enst ej mindre att först på étt vetenskapligt sätt
såsom ett sammanhängande helt hafva uppfattat och
sammanfattat de ekonomiska företeelserna, än äfven att i mycket af
det speciella hafva för sina efterföljare Öppnat nya utsigter.
Såsom sådone speciella förtjenster må vi blott teckna oss till
minnes deras framställning af kapitalets verksamhet och
betydelse, deras utredning af läran om handeln, penningen och
konkurrensen, den uppmärksamhet de fästat vid rikedomens
fördelning i samhället och slutligen deras lära om alla
samhällsklassers öfverensstämmande intresse, hvarigenom vägen
banats för Adam Smiths lysande upptäckt om lagen af
arbetets fördelning och för J. B. Says lära om afsättningen. Båda
dessa den modema vetenskapens stiftare och målsmän hafva
uppvuxit och fostrats på Fysiokratisk grund. Om än äran af
vetenskapens fullkomning lika litet kan tillerkännas dem, som
någon annan, är det i sanning ära nog, att så som de hafva
åt efterkommande lemnat ett fruktbärande arf af tankar.
G. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
