Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stil, hvaruti skolan arbetar, utgör en ny och frisk
uppenbarelse af mensklig skaparkraft. I detta fall må den enskilde
konstnären följa den nationela skolan och fortbilda den i en
gifven rigtning, med rensning af de möjliga felen. Sådana
skolor ha flera af de italienska målareskolome varit t. ex.
den venezianska under en temligen lång period. Men ännu
oftare är det fora värdt att ett alltför ensidigt efterföljande af
en viss skola är förslöande och. mördande för den enskildes
Själsgåfvor, särdeles om, som ofta är fallet, hvad som kallas
nationel skola blott utgör en landsmans manér. Densamma
kan ursprungligen hafva egt åtskilliga goda egenskaper, men
likväl på en senare tidpunkt endast befinna sig halfvägs i
jemförelse med andra länders konsthöjd. Den som följer ett
sådant manér för att bandia nationelt han syndar på ett sätt,
som näst hans egen utveckling, mest skadar hans rykte för
efterverlden, om än detta af missförstådd patriotism under
någon tid må kunna uppbäras.
Inom de olika konsterna kan ordet nationelt begagnas
i än den ena och än den andra af dessa betydelser. Vända
yi oss först till byggnadskonsten så finna vi här det förenande
för individer, stammar eller nationer hufvudsakligen bestå af
följande: gemensamma andliga eller materiela behof, som förmå
dem att samverka till större monumentala byggnaders
uppresande, gemensamma naturförhållanden (klimat och
byggnads-materialier) och möjligen i tidernas början förebilder i sjelfva
naturen, såsom vissa trädstammar, bérgformationer, grottor
m. m. Detta senare gäller egentligen om den period då denna
konst icke är fullt utvecklad. Så äro, som bekant, de äldsta
monumenteraa i Indien uthuggna i sjelfva grottorna. I Indien
och Egypten (likasom j flera andra länder) kan man säga att
byggnadskonsten var nationel så till vida, som religionen var
det. Menniskornas gudsdyrkan har varit källan, genom
hvilken många konstgrenar vattnats och befordrats till blomning.
Den har i synnerhet varit arkitekturens moder, och då de
olika gudarne i forntiden i allmänhet voro nationalgudar, så
blef härigenom denna konst medelbart äfven nationel. Å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
