Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan förändras detta nationela, så snart en ny religiös kult
uppstår. Så är t. ex. förhållandet med Buddhatemplen i
Indien, hvilka äro af olika konstruktion med de BrahminiSka.
De flesta egyptiska byggnader, som åsterstå, hafva äfven varit *
af religiös betydelse. I de Mediskt-Persiska rikena, der en
renare religion icke fordrade en så praktfull utansida, tjenade
byggnadskonsten icke sällan till att fira statens öfverhufvud.
Det nationela i statsorganisation och styrelseform kan således
här anses i viss mån bestämmande, men då den persiska
konungen och hans hof symboliskt föreställde ljusets härskaror,
voro äfven här religiösa begrepp verksamma, Hos grekerna,
det första egentliga konstfolket, voro äfven inom arkitekturen
de religiösa behofven det ursprungligen bestämmande. Alla
Hellener hade i det stora hela samma religiösa verldsåsigt, om
denna än något litet skiftade för olika lokaliteter och ländernas
olika naturbeskaffenhet. En ganska väsentlig enhet och likhet
är också synbar i den grekiska arkitekturen. Men detta så väl
utrustade folk åtnöjde sig icke med en sådan nationel
enformighet. De olika stammarne skapade egendomliga
byggnadsstilar. Skillnaden mellan dessa, mellan den Doriska, den Joniska
och Korinthiska, var betydligare än den mellan fullt skilda folks
olika byggnadssätt under senare perioder. Den grekiska
arkitekturen omplanterades sedermera. på romersk jordmån. Den
blef ieke här detsamma, som den förut varit; en följd af olika
verldsåskådning, ty klimat och naturförhållanden voro ej
väsentligen skilda. Den liflige fantasifulle greken uppreste sitt
tempel till en skön boning åt en skön lefvande personlig gud.
Romarnes mythologi saknade sådana personliga oeh helgjutna
gestalter. De öfverflyttade grekiska templen blefvo af
betydelse blott för dem, som med grekiska kunskaper och en
Juliani fantasi kunde försätta sig tillbaka i förgångna tiders
lif. Mera än nationalreligionen var det i Rom det
gemensamma politiska lifvet, som gjorde konsten till nationelt
romersk. Till förherrligande af romarstatens öfverhufvud,
kejsaren, bygdes de flesta offentliga byggnader, vare sig under
hans lifstid till hans beqvämlighet eller efter hans död till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
