Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flykten från Siberien af Orvar Odd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Karloman i fånghuset.
„ Endast tvenne ord! — Myster, myster,
töcken för min själ allt detta är...
Ej från henne. O, jag skulle känna
hennes hand i minsta runas drag!
okänd som en andes är mig denna,
och likväl, — de kommit slag på slag,
dessa öfverraskningar, att mig förvirra! —
likväl måste, måste jag mig irra.
Har jag ej förnummit hennes namn?
Gud! det var som om en öppnad famn
mig tillmötes ilat!.... Denna fåne,
— listigt vågsam! djerf, men dock försigtigt! —
klok som få inunder sol och måne,
leänner mig. — Han funnit vägen riktigt,
— sänd. af hvem? Och hvarför? — Svaren, svaren,
väggar, stock och sten! och mig förklaren
hvad min själ, som efter visshet smäktar,
hvad min aning ej förklara mägtar! _
„Mod och hopp!u ... Att hur det klingar,
detta ord, likt lärkans sång om våren!
Som en fläkt, i Eden himlaboren,
det ett budskap mig från lifvet bringar,
som en solglimt allt det lyser opp....
Mod!...Hopp!
Mod; ja det är rätt. En man en man!
böjd, men icke bruten! stål, sqm springer
spänstigt upp igen, när du ditt finger
släpper af, och aldrig knäckas kan!
— Hvad begär man af mig?
Att jag spänner
skuldran djerft mot dessa ruttna bräder,
öppnar rucklet vidt för himlens väder
med ett brak, så hela byn det känner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0290.html
