- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
347

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi. II. Kyrkans magi af Victor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

farsoters härjningar. Ej allenast de kroppsliga lemningarne
of martyrer och helgon, utan hvarje sak, som de i lifstiden
berört, ja daggdropp&rne på deras grafvar äro för djeflarne
en fasa, för de troende medel till andlig och kroppslig
upprättelse. Helgonbildernas undergörande egenskaper förtäljas
af hundra legender. På Guds föranstaltande består emellan
dem och personerna, som de föreställa, ett mystiskt, aldrig
afbrutet samband, pÅ hvilket S:t Hieronymus kastar en viss
belysning, då han mot Vigilantius, som i sin blindhet
motsatte sig helgonens dyrkan, utbrister: „Du vågar föreskrifva
Gud lagar! Du dristar pålägga apostlarne bojor, så att de
ända till domens dag skola förvaras i sitt fängsel och ej vara
med Herren, då det likväl om dem är skrifvet, att de skola
vara med Herren hvart de gå! Om lammet är allestädes,
måste man fördenskull tro, att de som äro med lammet, också
äro allestädes. Om djefvulen och demonerna ströfva kring
verlden och genom sin allt för stora snabbhet äro närvarande
öfverallt, skulle då martyrerna, efter utgjutande af sitt blod,
förblifva inneslutna i sina kistor och ej förmå gå derur!“
Likasom ålderdomen och döden äro följder af syndafallet,
så äro de flesta sjukdomar verkningar af den magt, som Guds
öfver det kroppsliga uttalade förbannelse förlänat djefvulen,
men äfven de öfriga, som man med rätt eller orätt benämner
naturliga, botas vissast genom åkallandet af Guds hjelp.
Fördenskull är medlarinnan mellan Qnd och menniskor, kyrkan,
genom sina tjenare den enda säkra och enda egentligen
berättigade läkarinnan. [„Operatia sanandi est in ecclesia per
verba, ritus, exorcismos, aquam, salem, herbas, idque nedum
contra diabolos et effectus magicos, sed et morbos omnes“].
Presten botar å kyrkans vägnar och i Guds namn medelst
bön, handpåläggning, besvärjelse, reliker och invigda
naturliga medel, särdeles vatten, salt och olja. Härunder handlar
presten såsom det synliga ombudet för en osynlig högre
läkare, nämligen det helgon, som af Gud förordnats att vara
sjukdomens „nödhjelpare.“ Hvarje plåga har nämligen sin
nödhjelpare i helgonens leder: S:t Valentin botar fallandesot*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free