Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi. II. Kyrkans magi af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S:t Gervasius rheumatiska lidanden i arm och ben, S:t Mkhael
de Sanatis kräfta och bölder, S:t Judos hosta, S:t Ovidius
döfhet, S:t Sebastian smittsam feber och giftiga bett, S:ta
Apollonia tandvärk, S:ta Clara och S:ta Lucia rinnande ögon
o. s. v. Legenderna förtälja förvånande ting om S.*t Damia*
nus, S:t Patricius, S:t Hubertus såsom läkare. Den förförliga
vattuskräcken har i den sistnämnde funnit sin besegrare. .Uti
det efter honom benämnda klostret i Luxembourg botades
under många århundraden efter hans död vattuskräcken p&
det. sätt, att den bitne, medan gudstjensten förrättades, in*
fördes i kyrkan och knäböjande fick ett hår af hans mantel
intryckt uti en för detta ändamål gjord rispa i pannhuden.
Till deras bästa, som bodde fjerran från klostret, invigdes och
såldes „Hubertus-remmar“ och „Hubertus-nycklar,“ som glöd*
gade lades på såret[1]. Liknande läkesätt kunna anföras i
hundratal.
Bland alla sjukdomar eger „besattheten“ den
märkvärdigaste platsen i kyrkans häfder och kräfver såsom läkemedel
de aldra mägtigaste besvärjelser. Den kyrkliga pathologien
förklarar, att i denna sjukdom är djefvulen uppenbar, medan
han i de andra är dold. Besväijaren, som skall utdrifva
honom, infinner sig i full presterlig ornat; rökverk och
helgade vaxljus tändas; alla föremål i den besattes grannskap
bestänkas med vigvatten; luften omkring honom ren&s médelst
uttalandet af vissa formler; derefter följa ifriga böner och
slutligen den förbittrade, märg och ben isande kampen mellan
demonen, som krampaktigt förvrider sitt offers lemmar och
genom dess mun utstöter gräsliga hädelser, samt presten, som
använder allt kraftigare besväijelseformler, allt förfärligare
förbannelser, tills segern slutligen blir hans.
Den verldsliga läkekonsten — det vill säga den, som
förtror sig till s. k. naturliga medel — måste, såsom temligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
