Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Phosphorismens Historia af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
singska krptiken och de Goethe-Schillerska skapelserna
inverkade på det högsta välgörande på Tysklands och Europas
poetiska smak, så kan icke detsamma sägas om den
reaktionära skola, som bar namnet nyromantiker, i spetsen för
hvilken bröderna Schtegél, Novalts och Tieck stodo och hvars
filosofiska chef var Schelling. Hatet mot Frankrike och franska
revolutionen dref tyskarne till svåra ytterligheter både inom
politiken och skaldekonsten. Medan fransmännen i alla sina
vittra sträfvanden framför allt fordrade ljus och klarhet och
ofta läto fantasien mördas i förståndets tjenst, så fordrade nu
nyromantikerna uteslutande rätt åt fantasien och mördade
der-vid det sunda förnuftet för én drömverlds skull. Tyvärr
saknade de just den fantasiens rikedom och styrka, som
ensamt varit tillräckliga att förläna behag och fägring åt dessa
drömbilder, till större delen gengångare från en förfluten tid.
Fransmännen sträfväde efter en i allo förståndsenlig inrättning
af nutiden, med upphäfvande af alla forntida missbruk, och
sträckte derunder sitt hat till allt hvad som återstod (äfven
de goda qvarlefvorne) af gamla förhållanden och traditionela
bruk. Reaktionen och de tyska nyromantikerna gingo till
motsatta öfverdriften och ville i det förflutna finna idel mönster
för handlingen och herrliga ämnen för dikten. Hela
Medeltidens fantastiska verld skulle på nytt uppbesvärjas; féer och
förtrollade prinsessor, ädla riddare och uppoffrande munkar,
religiös fanatism och lättsinnighet i könsförhållanden, — det
goda och det onda, som Medeltiden hade att bjuda på,
upptogs af dem i deras dikter med samma entusiasm och med
anspråk på att alltsammans få anses förträffligt och skönt —
Foster af en forntida fantasis måttlösaste utsväfningar, utan
någon grund i verkligheten, och hvilka andades en
verlds-åskådning, som längesedan var död och borde vara det, blefvo
föremål för poetisk behandling i nittonde seklet Nyromantikerna
diktade så, som om litteraturen aldrig hade egt en Cervantes
eller en Don Quixote.
Att de föstade uppmärksamhet vid det myckna verkligen
sköna och rika stoftj som ur forntiden var att hemta, på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
