Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Phosphorismens Historia af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndarne låt han onder stridens hetta aldrig förleda sig. Med
en viss fördragsamhet mot olika skolor och åsigter var hans
smak dock väl ensidigt bildad efter fransyska mönster; hans
omdömen, ehuru aldrig i den grad Öfverdrifvet oriktiga, som
Phosphoristernas, kunde dock ibland vara ganska felaktiga.
Man läse t ex. en i hans Journal införd kritik öfver
Oehlenschlägers Axel och Walborg, hons omdömen om
Öfversättnin-gar från främmande språk m. m.
Men oaktadt dessa brister i Wallmarks estetiska
uppfattning var han likväl på långt när ej den fanatiska hatare af
tyska vitterheten, hvartffl motståndarne ville göra honom. Så
t. ex. läses i Journalen för Litteratur och Teater af den 22
September 1812 följande fördomsfria yttrande:
„Vi finna alltförväl, att våra motståndare gerna skulle se, om vi
lika peremtoriskt fördömde de orimmade verslagen, som de sjelfva de
rimmade och Alexandrinen i synnerhet, emedan en sådan ensidighet skulle
på visst sätt försvara deras egen. Men vi fördöma intet slag hvarken
af poesi eller af form, öfrertygade att ingenting år oriktigare än dylika
aUmänna fördömelser, och hvad versslagen angår, ingenting orimligare,
emedan det ej kan gifvas något, så konstladt som helst, hvari icke en
författare af snille sknlle kunna skrifva något skönt. Vi hafva af denna
öfvertygelse lemnat nog tydligfa bevis i de Hexametrar, Elegiska vers,
Jamber, Sonnetter, som vi meddelat och ytterligare skola meddela. Hvad
vi alltid yrka, det har varit att lika litet som något är poesi blott der-
föré att det ar rim, lika litet är något poesi, derföre att det är utan rim.“
%
Att här anmärkas förtjenar den egna omständigheten att
den gamla och nya skolans båda chefer i Stockholm,
Wallmark och Hammarsköld, voro anställda i samma embetsverk,
kongl. biblioteket, der de dagligen måste råka hvarandra
och arbeta tillsammans. Af Hammarsköldska brefsamlingen
finner inan, att det personliga förhållandet mellan dém under
en tid var så fiendtligt, att rättegång endast genom
veder-börandes mellankomst kunde undvikas. Enligt Hammarsköld
hor tvisten föranledts genom ett af Wallmark i egenskap af
kongl. bibliotekarie utfärdad t förbud för Hammarsköld att
vistas i en del af biblioteket, nemligen de tvenne öfre galle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
