Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Halmstad ock dess kyrka af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mne i Halmstedh; hafve kostelige Byghning for uppaa dores sogne-kirke,
saa at der ej kan holles Messe, eller andre Gnds Embede i fornemde
kirke for den Bygnings schyld, da hafve Wi undt och tilladet och unne
och tilläde med dette Wort Bref, at der maa holdes Messe och andre
Guds Embede paa Baadshuset i Halmstedh, doch saa, at der schall were
Wigd Altersteen, Altare Bleet, och som hörer til Messe Embede i de
tiidher som ere tilladen af kirchelagen at holde Messer udi, saa lenge
fornemde kirke wordet fullkommen i sin Bygning, saa at der kan holdes
Messe, och anden Guds Tjeniste udi. Datum, Lundh, die Beati Georgii
Martyris Anno Domini Millesimo Quadringentesimo Sexagesimo secundo.“
Sedermera, efter vådelden 1619, undergick kyrkan åter en grundlig
restanration, hvars vidd vi visserligen icke kunna bedömma; men det är
kändt, att kyrkan under denna eldsvåda blef mycket illa skadad; det vill
nästan synas som ett eller flera af hvalfven då rasat ned, och lemnat
elden spelrum i det inre af kyrkan; ty man känner specielt att flera, i
kyrkan uppsatte, epitafier och vapensköldar, efter hjeltar, fallne i slaget
vid Fjellgime, då blefvo förstörda. I en predikan, hållen vid invigningen,
1628, äf Christianstads kyrka, lär finnas den uppgift att Christian IV
låtit bygga och mycket herrligen förbättra Halmstads och Warbergs
kyrkor, hvilket tycks häntyda på en grundlig ombyggnad. Förmodligen har
dock denna restauration blifvit slarfvigt verkställd — se t. ex. vid vestra
sakristiehörnet det i en rundbåge så otympligt insatta och fastklenade
spetsbågsfenstret. Än sednare, år 1742, och kanske just till följd af
nyssnämnde slarf, nedbrötos hvalfven i medelgången, och ett trähvalf pålades
i stället; hvarefter kyrkan, närmare vår tid, fått vidkännas ännu tvenne
vandaliserande restaurationer.
Allvarligt och andaktsväckande är det intryck, man erfar, då man
inträder i den halfdager, som råder i vestra delen af kyrkan, och blicken
flyger längs ’ dessa väldiga pelarrader fram till det ädla majestätiska
koret, och skådar ljusstrålens magiska brytning, så väl der högt uppe som
i den bakom liggande pelargången, der den belyser en och annan af de
åldriga mnnkstylsgrifter, som, till ett antal af 45, betäcka golfvet. Några
dagar satt jag i kyrkan, och försökte att på papperet bringa denna
anblick: fotografi ^hade här varit på sin plats, ty ljusstrålen försvann snart
på ett, och blickade fram på ett annat ställe. — Det kan icke nekas att
kyrkans nedre (vestra) del är nog mörk, hvarmed visserligen icke var så
noga på den tid då den först aniades, ty då brukades icke af
församlingen att i kyrkansjunga psalmer ur psalmböcker, hvartill månget genom
briller skådande skumt Öga,nu saknar tillräcklig dager. Men i aila fall
var karakteren i den yngre medeltidens byggnader alldeles icke något
sträfvande efter mörker, utan efter ljus: detta alstrar hos mig den
gissning, att koret icke ursprungligen haft egen kupol, men att, i likhet med
hvad som, eger rum med Upsala domkyrka och Notre dame de Paris, en
rad spetsbågsfenster sträckt sig rundt omkring hela Öfversta. delen af
templet. Man vet att ett märke finnes på tornet, som utvisar att
takresningen varit vida högre än sn. Den qvärtcirkelformiga bågen på tornets
vertm sida motsvarar äfven i böjd kupoltaket: äfVen den torde alltså
utmärka höjden af kyrkans ursprungliga tak, helst den i alla fall är för
starkt framträdande att hafva varit ämnad till en blott ooh bar dekora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
