Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Halmstad ock dess kyrka af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tion. Kyrkans nuvarande höjd synes för skönhetssinnet nog ringa mot
längden. Invändigt på murarna ofvanföre medelgångens kolonner, ser
man mellan spetsbågarne ett visst märke på väggarne, antydande att
fordom pilastrar der uppstigit och uppburit hvalfvet, som då måtte varit
betydligt högre än det nuvarande, äfvensom man, efter all analogi med
andra kyrkor, tänker sig fensteröppningen ofvantill mellan nämnde pilastrar.
Och ändtligen, hvad som torde gifva utslag i frågan är, att på
Kichards-sons teckning af Halmstad, sådant det var 1735 och innan hvalfvet
ned-refs, kyrkan icke är försedd med kupol öfver koret, men är högre och
har en öfverbyggnad ofvanpå taket. Att denna på ifrågavarande ritning’
icke har fenster, är troligen endast en följd deraf att tecknaren, i
anseende till den’ ringa dimensionen, ansett mindre nödigt att der anbringa
dem. Figuren af kyrkan på Dahlbergs vy af staden, tagen 1710, bär
alltför tydligt pregeln af slarf, för att häri kunna lemna något vitsord.
Hvalfvens korsband („nervures“) äro väl i allmänhet af en form, i
genomskärningen rektangulär, som lär vara den för rundbågsstylen
ursprungliga; men i några af hvalfven bakom koret hafva de en mer
utbildad skapnad, och äro försedda med en annan, i genomskärningen något
mer än halfcylindrisk, list, löpande midt på den rektangulära. Sådana äro
/ ock korsbanden i vestra vapenhuset. Hvalfven i sidogångarne äro dels
enkla korsbvalf, dels dubbla, dels s. k. „stjernhvalf.“ Nedtill på den ena
af det närmast koret stående kolonnerna ser man spår efter listverk i
annan styl än det som pryder de öfriga kyrkans pelare, Huruvida dessa nu
anmärkta förhållanden böra tydas som tecken till föregångna
förändringar, eller tillkommit derigenom att kyrkan blott långsamt och efterhand
hunnit fullbordas, lemnar jag derhän. — Men att man på yttre sidan af
kupolen påklibbat fyrkantiga fenster utanpå de invändigt i ovalform hållna
öppningarne, är en så grof förfuskping, att den genast röjer sitt ursprung
från det ultra-barbariska 18:de seklet. Också visar sig dettas klåfingrar
i det kring kupolens taklist fortgående dubbla ornamentet, tydligen lånadt
från tornspiran på Halmstads slott.
Altaretaflan, en gåfva af Casper Otto Sperling till Narpis,
Sperlings-holm och Ettarp, vid tillfälle af dess friherrinnas, Irfgeborg Liljehööks
död, är utförd i svart och hvit marmor. Midt uti ser man en målning,
föreställande den korsfäste mellan Maria och Johannes, nedanföre denna
en annan mindre, af bildande nattvardens instiktelse. Det hela krönes
öf-verst af en kristusbild, och på sidorna, något lägre, stå tvenne
symboliserade dygder. Än längre ner stå två andra dylika. Alla äro de af
alabaster, men klumpigt utförda, dock visar det hela lätta proportioner och
är icke utan behag[1]. Ett obehagligare intryck gör då predikstolen med
dess tunga former och många små brokiga träfigurer, afbildande scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
