Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Om lefnadskostnaderna på kejsar Diocletiani tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(jfr. tabellen) arbetslönen på olika yrken på landet eller i staden, ja till
och med olika lärares arfvode, beräknadt efter betydelsen af deras
funktioner ; det pris, som man betalar en hvar af dem, visar graden af aktning
för den vetenskap, hvari han undervisar. Bordets utgifter intaga på dessa
inskriptioner en vigtig plats; romarne hafva alltid varit stora
läckergommar. Man får veta hvad de olika vinerna, som då druckos, kostade, såväl
de simpla vinerna fvinum rmticumj som de mera renommerade, hvilka af
våra köpmän kallas de stora vinsorterna fvinum primi gustusj. Der talas
om ostron och musslor af olika slag, om färska eller torkade grönsaker,
om vildt, om fisksorter, oxkött och svinkött med deras olika afdelningar.
Man glömde dervid icke ens åtskilliga omtyckta matvaror, som till och
med vandrade till Orienten, der de utgjorde en vigtig importartikel, såsom
t. ex. de skinkor, som lagades i Menapernas land, mellan Rhen och Maas,
och de som kommo från Cerretaniernas vid foten af Pyreneerna, eller
såsom man nu for tiden skulle säga: skinkorne från Mainz och Bayonne.
Ediktet upptager slutligen möbler och husgeråd till de minsta detaljer,
men är isynnerhet vidlyftigt i fråga om klädedrägton. Man kan, med
tillhjelp af Waddingtons upplysande noter, sålunda erhålla en rigtig
föreställning om denna vigtiga handelsgren nti forntiden, och så till sägande»
på nytt förfärdiga klädedrägten] åt en rik dam eller åt en sprätt i fjerde
seklet e. Ch. Vi veta precist qvaliteten och värdet af tygerna samt priset
för klädsöm, likasom vi veta prisen på handdukar, lakan samt på de
bindlar, som man virade omkring benen och hvilka ungefär då för tiden gjorde
samma tjeust, som våra strumpor nu; ja vi känna till och med huru deras
nattmössor sågo ut, ty äfven romarne begagnade sådana.
Vi kunna bestämma priser på deras mattor af alla slag, på deras
kläder af hvarje tyg och fason, ända från de simpla ylletuniker, som buros
af det fattiga folket till de fina och genomskinliga silkesväfnader, som
damerna af verld med så mycken begärlighet eftersökte och om hvilka
Plinius yttrade att de mera a/klädde. än klädde (denudat feminas vestis).
Ehuru ediktet isynnerhet afser Orienten, talas der ofta om kläder,
fabricerade i Gallien, och om man får tro Waddington, sknlle Gallerna på
moderna i den romerska verlden då för tiden öfvat samma inflytande, som
deras ättlingar nu, på det moderna Europa. De hade Öfverallt infört sina
braccm, som sedan blifvit våra benkläder, en klädespersedel, hvilken är mera
beqväm,. än smakfull, vidare sagum, en slags vid mantel, hvaraf romarne
gjorde sin krigsdragt, och något senare earacalla. en slags lång
kapuchong-rock, af hvilken Septimii Severi son, hvilken gjorde den modern, erhöll
sitt namn, och hvilken ännu bäres af munkarne. En af de vigtigaste
tjenster, som detta märkliga edikt gör oss, består deruti att det meddelar
fortvaron af vissa industrier på vissa orter. Sålunda bereder man ännu
i dag i Mo8ul och Diarbekir de genomskinliga tyger, hvarmed Syrien
fordom försåg den romerska verlden ooh redan under kejsaredömets tider
fhnnos i Arras klädesfabriker, som skickade sina produkter till Orienten.
| Rättelse. Sid. 422, rad. 3 uppifrån, står: egentligen, läs: i viss mening. | ||
| —————————————————— GÖTEBORG. Handelstidningens Bolags Tryckeri, 1864. | |||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
