Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Tegnerid före Tegnér af Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock i mycket gick sin egen väg för sig. Alla dessa
författare hörde mer och mindre till en ny tidsanda och en
sjelfständigare riktning i vår litteratur, och lägger inan alla
dessa „undantag“ tillsamman, skall man slutligen till sin
öfver-raskning göra den upptäckt, att de i sjelfva verket bilda en —
majoritet, åtminstone en högst aktningsvärd minoritet, och att
af alla dessa „bäckar srnå“ blifver en mägtig flod. Vi hafva
här den tbfce-akademiska stämningen i motsats till den ärfda
franska smaken, med andra ord: vi hafva här den naturliga,
friska svenska elfven i motsats till de med konst spelande
franska marmorfontänema. “
Vi hafva med det anförda endast framställt en observation
och helt lösligen antydt ett factum. Saken förtjenar dock
utan tvifvel en närmare belysning och en speciell
undersökning. Beskow har någonstädes sagt, att den så mycket
om-skrifna striden mellan akademister och fosforister ännu (trots
allt) „väntar sin häfdatecknare;“ det är en sanning att rent
litteraturhistorikt och kulturhistoriskt är den gustavianska tidm
hittills lika litet tecknad eller bearbetad som sig bör. Vi ega
dertill en stor mängd bidrag, — många af dessa förträffliga,
såsom t. ex. i Atterboms „Siare och Skalder, “ såsom Beskows
egen längre uppsats Öfver Leopold, — men en historia i helt
saknas fortfarande Öfver denna äfven i litterärt afseende så
märkvärdiga tidrymd, märkvärdig både genom hvad som
presterades, som genom hvad åsyftades, både genom den
vegetation, hvilken blomstrade på ytan, och de många olika krafter,
hvilka rörde sig derunder, både genom det auktoriserade af
äldre datum och det myckna nya, hvilket frestade på att
arbeta sig fram. För vår del hysa vi ingalunda det anspråket
att ens försöka en sådan mera genomförd historisk
framställning, aldraminst på detta ställe, vi hafva icke ens något större
nytt bidrag att lemna dertill; det är egentligen blott en liten
litteraturhistorisk enskildhet, om hvilken vi här vilja gifva en
vink, då den för de aldrafleste torde vara temligen obekant
och då den likväl synes oss hafva sin verkliga betydelse och
sitt ganska stora intresse i fråga om nämnda epoks hela litte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
