Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom beviljandet af den önskade bfänningstiden, borgarne
genom den beredvillighet, med hvilken deras besvär i dem
särskilt rörande» ämnen emottogos[1], och presterna smickrades
i hög grad af konungens önskan, att höra deras utlåtande i
åtskilliga ecclesiastika regeringsmål, såsom t. ex. prosten, grefve
Schwerins ansökan om femtiårigt arrende af sin prestgård,
och katolska presten i Stockholm, abbéen Morellis om tillåtelse
att få trycka en katekes till sin församlings tjenst. — Då
öfver-läggningen i den senare frågan kan tjena till ledning för
bedömandet af ståndets skaplynne i ett visst afseende, vilja vi
med några rader omnämna den.
Erkebiskopen androg ärendet.
Sjelf talade han för sakens beviljande, häruti understödd af biskoparne
Lindblom ocb Weidman. Den senare sade sig dock önskat, att den
ifrågavarande katekesen varit litet mera „katolsk.“ Nu fans det många ställen,
hvilka tycktes ganska mycket närma sig vår lära, och deraf kunde
okunnige blifva bedragne. Biskop Gadolin var väl icke mot saken, men desto
mer mot sättet; „vore frågan om att smyga fram nämde skrift, så ville
äfven Lan dermed se genom fingrarne; men att genom ett offentligt bifall
auktorisera en katolsk läroboks utgifvande på svenska språket, det ansåge
ban mindre rådligt.“ Med honom instämde biskop Munck.
Lektor Westman, som nu fick ordet, hyllade en egen sorts
missionsverksamhet. Han förklarade sig nämligen anse bäst vara, att ingen
katekes trycktes; „ty då skulle i andra eller tredje generationen af de
nu här vistandes katoliker, då deras egentliga modersmål är glömt, så
oförmärkt obenägenheten för våra trosläror minskas och försvinna. Denna
kommer deremot att bibehållas och stadgas, om de genom denna lärobok
från barndomen fästa i minnet dess fördomar och villomeningar.a Han
ansåge således, att den vore lika litet nyttig för katoliker som för hans
egna trosförvandter. Skulle ståndet dock anse, att den borde få finnas,
föreslog han, att den blott uti afsbrifter finge begagnas; och om ej heller
detta gillades, ville han icke afgjordt lägga sig emot dess tryckning, med
det förbehåll likväl, att den skulle bära som titel: kort1 begrepp om den
påfvisha läran.
Professor Tengstrom gendref dessa åsigter, hvilka dock af flertalet
lofprisades för deras „nödiga försigtighet.“ — Vid det slutliga afgörandet
beslöts, att tryckningen skulle tillstyrkas, dock med iakttagande af dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
