- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Andra Bandet (Juli-December) /
480

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den ofvannämda titeln, dels åtskilliga andra i ståndets utlåtande närmare
angifna forsigtighetsmått.

På riksdagens egentliga lifsfråga, den financiella[1],
arbetades emellertid i hemliga utskottet, fastän visserligen icke
med behörig kraft eller tillbörlig skyndsamhet. Dryg skuld
häruti hade den arbetsplan man vidtagit. I stället för att som
vanligt åt nio af utskottets ledamöter lemna bestyret med
finance-planens Upprättande, hade man nu på Håkanssons tillstyrkan
dertill valt icke mindre än trettio, tolf af adeln och aderton
af de öfriga stånden. „Trettio financehufvuden !“ — utropar
en af detta utskotts medlemmar i sina efterlemnade
anteckningar[2]. „Hela Europa framter knappt så mångai Men också
ha de fem verldsdelarne ej uppdagat en sämre finariceplan!“

Innan vi likväl gå att framställa denna, och hvad dermed
hade gemenskap, vilja vi först omnämna en fråga, hvilken
samtidigt med denna förekom. Det var nämligen i plenum
på riddarhuset d. 23 Maj Silfversköld väckte sitt bekanta
förslag, att adeln skulle afsäga sig „en lemning från
okunnighetens pch fördomarnes tidehvarf,“ företrädes-rättigheten „att
ensamt besitta och ega säteri samt rå- och rörsjord.“ Ett
„ganska starkt ja, blandadt med nej,“ skallade talaren i möte;
och i ett inlemnadt memorial, hvilket nu upplästes, yrkades
af Alexander Seton, „egare af femton mantal säteri i Sverige, “
dels att hvarje stafens medborgare måtte ega rätt att besitta
säterijord, dels att denna jord äfven måtte åtaga sig
bevillning. Men landtmarskalken förklarade, att „som frågan vore
stridande emot 27 § i adelns privilegier och H. Maj:ts höga
rätt att utfärda privilegium att besitta säteri,“ så ktfnde den
ej till ventilation upptagas.


[1] En massa skrifter i financiella ämnen, som utkom vid denna tid,
bevisade att äfven nationen fattade den såsom sin lifsfråga. Vi nämna bland andra:
„Tankar om de grunder, från hvilka vid upphjelpandet af rikets financer och
penningeverk riksens ständer icke kunna och böra afvika;“ „Reflexioner i anledning
af ett kringlöpande s. k. brukspatron Duvells financeproject;“ „Svar på
reflexionerna öfver brukspatron Duvells fin. proj.;“ „Tankar om inrikes riksskuldens
betalande;“ „Hvad menar han?“ „Finnes här en Nationalkaraktär i Sverige, så är
just nu tiden att visa den!“ m. fl. a.
[2] A. L. Hamilton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free