Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Härvid uppkom ibland ridderskapet och adeln en
märke-lig oro, hvarunder månge hördes anmäla sig att tala, andre
konformerade sig med friherre Silfversköld, om en underdånig
hemställan till Kongl. Maj:t, andre åter bestridde den.“ Hans
Hjerta frågade, om icke förslag till afsägelse af ett privilegium
borde väckas hos dem, som det innehafva; och prof.
Schul-zenheim, med hviiken många förenade sig, anhöll, att
landt-marskalken måtte „anmäla detta ärende hos Eongl. Maj:t på
samma sätt som andra dylika, hvilka, fastän icke upptagna i
Kongl. Maj:ts riksdagspropositioner, likväl blifvit till
öfver-läggning tillåtna. “ Men landtmarskalken vägrade äfven detta
med sin vanliga, denna gång något malplacerade ursäkt* att
„det skulle strida mot konungens höga rättigheteroch den
harm, den högljudda ovilja, detta yttrande väckte, förmådde
ingenting uträtta mot hans lika orubbliga som fåordiga
envishet. Diskussionen afstannade äfven, sedan han ånyo
upprepat sitt förbud emot dess fortsättande. Motionens försvarare
fingo nöja sig med att få denna och sina namn upptagna i
protokollet[1].
Att redan innan nämda fråga kommit före på
riddarhuset, rykten om den och andra „jakobinernas“ afsigter
blifvit utspridda och förstorade framburits för konungen, är
till-följe af landtmarskalkens ofvannämda beteende ganska
troligt. Man vet åtminstone med säkerhet, hurusom det
berättades, „att jakobinerna gjort insimationer till bondeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
