Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållas uti lika mörker och okunnighet om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning som hittills skett," och föreslog åtskilliga närmare
bestämmelser i fråga om förmögenhetsafgiftens uppbärande,* men på talmannens
hemställan förklarade han sig emot ståndets önskan icke vilja yrka på
dessa sakers vidare behandlande. Lagman Håkansson höll nu ett längre
tal till planens försvar; och de anmärkningar, som under öfverläggningens
gång framfördes emot den, voro icke af vidare vigt. Rådman Nordlindh
vågade likväl yttra „några betänkligheter" angående dess grundprinciper,
men bemöttes af borgmästar Wasell, som sade sig „ej kunna undgå att
betyga en slags rysning eller ovilja vid åhörandet af det ordet
betänkligheter, som möjligtvis endast skola gifva anledning till onyttige,
till-äfventyrs rent af skadlige diskurser, åtminstone ännu längre uppskjuta
det för hans hjerta dyrbaraste ögonblick, då han får förena sin röst med
ståndens öfrige värde ledamöter uti antagände, af detta project och
så-medelst utgjuta sin känsla af djup underdånig vördnad och tillgifvenhet
för sin konung." — Sedan Nordlindh med några värdiga ord besvarat den
föregående talarens svammel, och ännu ett par ledamöter yttrat sig,
„ropa-des från alla sidor på proposition." Talmannen framstälde den, och „med
en röst svarades ett öfverljudt ja." Lika enhälligt beviljades
öfverflyt-tandet af de närada 16 t:r guld från stats- till riksgälds verket.
Att oppositionen inom presteståndet icke skulle kunna
synnerligt uträtta i en fråga, der konungen så otvetydigt
gifvit sin vilja tillkänna, var tydligt. Dock sökte prof.
Wijkman skaffa sitt parti luft, genom att hemställa till ståndet,
„om det icke, såsom utgörande endast en femtiondedel af det
hela, ansåge sig böra vänta med beslutandet af en skatt,
hvilken komme att röra hela riket, till dess de öfrige stånden
afgjort saken. “ Men ett skallande nej blef svaret. Wingård
reste sig och förmanade ståndet „att föregå de öfrige med
godt exempela och yrkade genast bifall till förslaget. Prostarne
Hägg och Sundewall instämde. Flere förordade väl en högre
realisation spunkt22), men nedlade vapnen vid påminnelsen om Kgl.
Maj:ts gjorda förbehåll. Deremot förfäktade prosten Geringius
med mera styrka antagandet af ett annat financeproject, tryckt
i Linköping, och fotadt på helt andra grunder än utskottets;
Wijkman, Ekmansson och Spak klandrade äfvenledes detta
a2) Vi påminna oss, att agiot mellan banko- och riksgäldsmynt vid denna tid
höll sig emellan 30 och 40 procent. – Adlerbeths anteckn. 3, p. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
