Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klarat den frågan vara särskilt, då han stält sin proposition
blott på realisations-planen; men friherrarne Fredrik Hjerta
och Carl de Geer instämde med Sköldebrand och fordrade
afgjordt förbehåll af bevillnjngsfrågans undantagande från
propositionen om realisations-planens antagande. Men understödd
af Clas Lewenhaupt och friherre Boije lyckades
landtmarskal-ken till en början undvika att besvara den qvistiga frågan;
uppmärksamheten riktades på kontrapropositionens lydelse, och
under tvisten härom tycktes man ha glömt bort det fordrade
förbehållet. Dock dröjde det icke länge förrän Axel
Adlersparre ånyo påminte derom, och sedan friherre Fredrik Hjerta,
Georg Adlersparre och Hans Hjerta gjort detsamma, svarade
landtmarskalken, att under ja-propositionen
summor. „Härvid förmärktes någon oro.“ Emellertid lydde
voterings-propositionen sålunda:
„Den, som bifaller hemliga utskottets betänkande i hela dess vidd,
skrifver ja. Den det ej vill, skrifver nej.
Vinner nej företages betänkandet punktvis till skärskådande och
af-görande.“
Hrr Tham, Nordenstolpe och Gripeuwaldt, Göran,
förklarade, att de ej samtyckte till denna proposition, såvida icke
bevillningen undantoges, och Carl de Geer upprepade sin
förra begäran om det kraftigaste förbehåll, „att, om ja vunne,
ingenting skulle anses vara afgjordt, hvarken om tid eller
något, som rörer bevillningen.u De olika partierna sökte
härvid ÖfverrÖsta hvarandra med sina rop af ja och nej; men
då bullret ändtligen något saktat sig, hördes landtmarskalken
förklara, „att det för stodes af sig sjdft.“ Ännu en gång
uppträdde likväl Axel Adlersparre och sade sig vara förvissad,
att ridderskapet och adeln skulle förena sig om den föreslagna
voteringspropositionen, „såvida hr grefven och landtmarskalken
täcktes afgtfva en högtidlig försäb’an, att friherre Carl de
Geers reservation, i händelse ja vinner, blir — „Här-
vid förklarade ånyo hr grefven och landtmarskalken, det
förstodes af sig sjdft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
