Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„I en klass af menniskor," skref vid denna tid hertig
Carl till grefve Jakob De la Gardie, „som icke hafva någon
bestämd varelse, ha de, som afsagt sig adelskapet, vunnit en
viss medhållning.“ — Låter man detta yttrande stå fast, då
måste man antingen man vill eller ej, till den nämda klassen
hänföra större delen af allmänheten, hvars deltagande för de
unga frihetskämparne ännu mera ökades, då det blef kändt
att regeringen utsett dem till föremål för sin förföljelse. Så
blef Hans Hjerta eller Järta, som han nu skref sig, afskedad
från sin protokollssekreterare-befattning, Pehr Tamm (Tham),
som var löjtnant vid lifregemeritet, utströks ur dess rullor af
konungen86), David Schulz (Schulzenheim) miste sin plats
såsom understallmästare, och Adolf Mörner endtledigades såväl
från sin syssla i kabinettet som från den kavaljers-befattning,
han vid hertiginnans hof innehade37). Baron J. C. Adelsvärd
delade samma öde; hértig Carl skrifver till konungen88), att
han hört berättas, det unga Adelsvärd „varit en bland dem,
som visat sig i den jakobinska flocken/4 och ber, att, om så
varit, kungen genast måtte endtlediga honom från den syssla,
han dittills i hertigens hof beklädt. „Mina principer", tillägger
han, „äro i den vägen så stridande mot hans, att vi ej mera
kunna ha den minsta kommunikation, och dess person i
sådant fall mig så obehaglig, att jag ansåge det som en börda
för mina ögon, att ha en sådan person i mitt hus.".
I en skrifvelse, som den 30 Juni upplästes på
riddar-huset, betygade emellertid konungen v dels sitt nådiga bifall
till landtmarskalkens beteende under uppträdet den 29 Maj,
dels äfven det misshag och den grämelse, han erfarit, vid att
36) Då detta skedde var Benj. llöjer i Paris. Vid underrättelsen om saken,
skref han till friherrinnan v. Rosenstein följande:
„––––-Hoppas att Tham tar saken som filosof, att han applauderar sig
och verkligen kommer att finna sig lyckligare än om han varit qvar och avancerat
i den usla tjensten. En stöld var det af H. Maj:t att ta af honom, som jag
supponerar, accordet; på franska ser jag sådant heter brigandage.–––“
(Karakteristiker ur samtidas förtroliga bref... Stockholm 1851.)
37) I De la GarcL ark. XX, p. 199, berättas, det också M. säkert „hade
afsagt sig adelskapet, om ej hans förståndige fader det hindrat. “
38) Brefvet finnes i Flem. saml. å Upsala bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
