Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Norrköping år 1800 af —d. —n., forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästa dag. De infunno sig34) då på utsatt timma och
insläpptes en och en i konungens sängkammare, der de qvarblefvo,
„till icke ringa förundran för de utanföre väntande, hvilka
misstänkte en enlevement.“ Sedan slutligen alla inkommit,
fick hvar och en särskilt anhålla om sitt endtledigande ur
hemliga utskottet och yttra sina skäl derför. Hamilton,
Schwe-rin och Schulzenheim skyllade på sin försvagade hälsa och
den förstnämde vidrörde äfven det olagliga tilltag, till hvilket
landtmarskalken på riddarhuset föregående dag gjort sig
skyldig. Då uppläste konungen ett skriftligen affattadt yttrande,
i hvilket han tillkännagaf, att uti financebetänkandet blott
summans storlek, men icke sättet för dess utgörande blifvit
be-stämdt, och att således ständerna härom egde att besluta,
sedan bevillningsutskottets förslag i denna sak blifvit dem
del-gifvet. Denna förklaring, ehuruväl alldeles densamma som
Brahe upprepade gånger gifvit på riddarhuset, verkade dock
nu så lugnande på hrr Stedt, Stockenström, Klingspor,
Lager-hjelm och Gyllenborg, att de utbådo sig i hemliga utskottet
få qvarblifva; och då det vid audienstillfället förda protokoll
nästa dag i utskottet upplästes, förenade sig äfven grefve
Hamilton med dem. Endast grefve Schwerin och professor
Schulzenheim stodo fast vid sin begäran; och denna beviljades dem
äfven, med vilkor att icke heller qvarstanna vid riksdagen35). —
Allt var sålunda i det närmaste återstäldt på gamla foten,
och talmännen betygade nu å de ofrälse ledamöternas och
ståndens vägnar för konungen deras „lifligaste glädje och
tacksägelse för den verksamma vishet och rådighet, med hvilken
han undanröjt de ömma bekymmer, till hvilka den ovanliga
händelsen gifvit anledning. “
M) Med undantag af hofrättsrådet Odencrantz, som derföre efter riksdagens
slut belönades med nordstjernan.
86) Vi våga betvifla riktigheten af yttrandet i Schinkels minnen 4, p. 100,
att nämligen »konungen till en del endast efter mycket öfvertalande lyckades
förmå nämda herrar att bibehålla sina platser i utskottet.“ Dels grundar det sig
hvarken på de protokoller, som vid tillfället höllos eller på den berättelse öfver
förloppet, hvilken Hamilton i sina anteckn. meddelar, dels tyckes oss detta
„öf-vertaJande“ icke heller stå väl tillsammans med Gustaf IV Adolfs kända karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
