Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buddhaismen I. Legender om Buddhaismens stiftare af C. S. Varburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om de ostasiatiska folken att de på det hela utgjort
synnerligen passande media för upptagande af Buddhaismens läror
och förverkligande af dess ideal, så har i de vesterländska
folkens förhållande till Kristendomen i vissa fall motsatsen
egt ruin. Vida skarpare är här kontrasten mellan mängdens
lefnadssätt och den religion, de sagt sig bekänna, en kontrast
som redan fordom skulle inneburit en oärlighet, om den icke
hos de flesta härflutit af okunnighet och bristande insigt i
Kristendomens väsende, men som numera måste anses såsom
en sådan, öfverallt der denna insigt föreflnnes och individerna
likväl uti sitt lif söka förverkliga ett helt annat ideal, än den
egna religionens. Endast under den allra första perioden
af Kristendomens existens, då frihetens undergång och
Romarrikets all lefnadslust förkrossande despotism dref den trötta
inenskligheten till ett resignerande, inåtvändt lif, har
plurali-teten af Kristendomens bekännare lefvat efter religionens
anda. Lika litet som de normandiska eröfrarne, hvilka under
en tid utgjorde påfvemagtens trognaste hjelpare, varit kristna
annorlunda än till namnet, men de facto anhängare af den
gamla Asamoralen, lika litet som de vidskepliga, guldlystna
spanska eröfrarne af Amerika varit tillgifne den lära, hvars
stiftare förklarat sitt rike icke vam af denna verlden, lika litet
tillhöra vår tids idogä, lefnadsfriska, handlingskraftiga folk
den religion, som bjuder sina anhängare icke sörja för
morgondagen eller som förklarar det vara lika svårt för en rik att
ingå i himmelriket, som för en kamel att gå genom ett
nålsöga. Men genom denna omotsvarighet mellan de
vesterländska folkens lefnadsmål och de öfverlemnade, med orientaliska
ingredienser försedda, religionslärorne, är ock för dem
möjligheten gifven att skapa ett nytt religiöst ideal, som förenar
högsta menniskokärlek med högsta energi. Från dem och
aldrig från de Buddhaistiska folken skall den verldsåsigt utgå,
hvilken på ett fullt harmoniskt sätt skall tillgodose
mennisko-andens alla teoretiska och etiska fordringar. Till denna
framtidens religion skola, efter all sannolikhet, såväl Kristendom
som Buddhaism lemna de rikligaste bidrag, ty kärlek och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
