Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Die Israeliten zu Mekka von Davids Zeit bis in’s fünfte Jahrhundert unserer Zeitrechnung. Ein Beitrag zur alttestamentlichea Kritik und zur Erforschung des Ursprungs des Islams. Von D:r R. Doxy af V. R.(Victor Rydberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter eget behag bearbetat berättelserna i de källskrifter, som voro honom
tillgängliga, samt förändrat mycket, som i dem syntes honom underligt
eller anstötligt. Af hans förfaringssätt låter sig sluta, hnrn de förre
jeho-▼istiska öfverarbetarne, som dock ej voro så stränga som han, behandlat
sina dokumenter. Ofta förvånas man verkligen öfver deras berättelser
otch kan knappt föreställa sig, att folket, hvarom de tala, var samma vid-1
skepliga och alltigenom polytheistiska, som vi känna nr profeterna och
till hvilket Jeremia (2,28) ropar: „så många städer I hafven, så många
gudar bafven I.“ De hafva i jehovismen inlagt saker, som icke höra dit.
Så hafva de föregifvit, att den åt Baal invigda stiftsbyddan varit en
Jehovah s helgedom. I motsats till den bestämda tradition, som låter
Jehovah-kulten hafva sitt ursprung i Egypten, hafva några medarbetare i Genesis
framställt den såsom mycket äldre och redan vid syndaflodens tid
bestående. Likväl kunna yi blifva någorlunda bekanta med israeliternas
gamla religioner. Till en början hafva vi några bestämda vittnesbörd i
de - gamla dikterna och i profeterna, men dessutom har det icke lyckats
de jehovistiska skriftställarna att helt och hållet fördölja den gamla
folkandan; sjelfva sakförhållandena talade för högt, så att man, när slöjan
lyftes, upptäcker följande religionsformer: 1) Sten- och trädkulten; 2)
Baals-kulten; 3) Jehovismen, som framställer Jehovah i gestalten af en tjur
eller bock.“
Sedan författaren utförligt afhandlat den första af dessa
religionsformer — en utförlighet, som för hans arbetes plan var nödvändig, enär
den israelitiska stenkulten enligt hans åsigt gifvit upphof till den dyrkan,
.nom före Muhammed egnades den ryktbara svarta stenen i Mecka —
öfvergår han till en kortfattad framställning af Baalskulten och
gammal-jehovismen hos hebreerna. Båsom läsaren af nedanstående utdrag erfar,
öfverensstämma de resultater, till hvilka den lärde forskaren uti detta
ämne kommit, i allt väsendtligt med de åsigter, som en i Svensk
Månadsskrifts första häfte offentliggjord uppsats om „Jehovah-tjensten hos
hebreerna före babyloniska fångenskapen" uttalade.
„Med namnet Baal,“ yttrar prof. Dozy, „eller heldre, med artikeln,
ha-Baal, d. v. s. Barrm (i motsats till menniskorna, som äro hans tjenare
och slafvar) betecknade man i största delen af Asien det högsta
gudomliga väsendet, som på en gång föreställde solen och planeterna BaturnuS
och Mars, d. v. s., om Movers riktigt fattat saken, den alstrande,
uppehållande och förstörande kraften. Här hafva vi dock blott att göra med
honom såsom Saturnus, i hviiken egenskap han bland Karthager och
Fenicier gällde såsom den förnämste guden, såsom El i ordets högsta
mening, hvilka alla Elohim vore underdånige. Äfven bland israeliterna i
öknen, hvilka enligt Ezechiel (kap. 20) städse dyrkade afgudarne; ansågs
Baal för den högste guden. Folket var uppkalladt efter honom, ty Israel
var ett af Saturni namn[1], och den bärliga helgedomen, stiftshyddan, var
honom helgad. Vi ega rörande detta ämne ett vittnesbörd, som har vida
större auktoritet än de sedermera uppkomna prestsagorna, som vilja låta
påskina, ätt stiftshyddan var en Jehovahs helgedom. En af de äldsta
profeterna, Amos, som skref mellan åren 811 och 784 före Kristus, lägger
nämligen Jehovah följande ord i, munnen (5, 25, 26): Har du bragt mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
