Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Die Israeliten zu Mekka von Davids Zeit bis in’s fünfte Jahrhundert unserer Zeitrechnung. Ein Beitrag zur alttestamentlichea Kritik und zur Erforschung des Ursprungs des Islams. Von D:r R. Doxy af V. R.(Victor Rydberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
offer och gåfvor i Öknen under fyratio år, o Israels hus? Da bar din
konungs tält och £ijun, din afgudabild4), din Gads stjerna, hvilken dn
förfärdigat dig.“ Kijun, på arabiska Keivan — så torde ock det hebreiska
ordet, såsom många redan föreslagit, böra uttalas, då masoreterna tillfogat
oriktiga vokaler — Kijnn eller Keivan är planeten Saturnus, är Baal, och
för honom passade ock en härlig helgedom; äfven karthagerna hade,
enligt Diodoros Siculus, en sådan, helgad åt Baal. Amos’ vittnesbörd är
afgörande; nnder hela vistelsen i öknen var Kijan eller Keivan, var
Baal-Saturnus israeliternas nationalgud; åt honom var stiftshyddan invigd, och
en offentlig Jehovabtjenst bestod icke. Amos omtalar denna sak som en
ännu på bans tid allmänt känd, och om ett vittnesbörd förtjenar tilltro,
är det väl bans. Detsamma bekräftas dessutom genom en annan
omständighet. Förbnndslådan, som annars vanligen stod i stiftshyddans
aldra-beljgaste, befann sig vid Davids tid i Kirjath-Jearim i Juda, hvilken ort
också kallades Kiijath-Baal eher rätt och slätt Baal. Att orsaken till
denna benämning låg nära tillhands, var äfven för de judiska skriftlärde
bekant, och derför hafva de på sitt sätt korrigerat, men tillika gjort alldeles
meningslöst stället II Sam. 6, 2, der man läste, att David gick „till Baal
i Juda,“ för att derifrån hetnta förbundslådan. Lyckligtvis är ändringen
icke betydlig, och dessutom erbjuda oss Krönikeböckerna, som voro föga
lästa och fördenskull nästan undgingo en sådan tendentiös revision, den
oförderfvade läsarten (I, 13, 6).<c
„At BaalSaturnus hade man helgat veckans sjunde dag, sabbathen 5),
som ursprungligen, såsom hos egypterna, torde varit den första dagen i
veckan. Af rabbinerna kallades Saturnus ännu äfven för Sabbetbai, och
tillocbmed judar af en mycket sednare tid kalla Saturnus , Jsraels stjerna,“
t. ex. rabbi Isaak Caro, som med sina trosförvandter blef år 1492
för-drifven ur Spanien** 6).
„Det förstås af sig sjelft, att de judiske skriftlärde, sedan jehovismen
triumferat, hvarken ville eller kunde medgifva, att sabbathen varit helgad
åt Baal-Saturpus. Man måste fördenskull påhitta något annat, och
sabbathen bragtes i förbindelse med träldomen i Egypten. Så i Deuter. 5, 15.
Ända till exilen hade man icke påfunnit en mer passande anledning,
in-tills Esra framkom med en annan, ty man kan tryggt antaga^ att det vär
han eom satte den persiska skapelsehistorien, i samband med den
persiska paradishistorien, i spetsen för Genesis., Hvem hade nämligen bättre
tillfälle än han att göra bekantskap med de persiska sagorna, han som
länge lefvat i persiska riket och af Persiens konung skickades till Judeen
„med sin Guds lag, som han hade i händerna?** (Esra 7, 14).
„Att de judiske skriftlärde, som åt israelitiska historiens dokumenter
gåfvo den förm, i hvilken vi nu ega dem, icke kunde medgifva, att
stiftshyddan och förbundslådan tiHhört Baal, följer af sakens natur. De kunde
i detta fall ej förblifva den historiska sanningen trogne; de måste bringa
förbundslådan och stiftshyddan i förbindelse med Jehovah, ifall de icke
4) I hebreiska texten står: „dina afgudabilder.14 Deremot har alexandrinska
öfvers. den riktiga läsarten.
*) Lud. de Dieu, Critica sacra p. 559.
*) Von Bohlen (Genesis pag. 137 af inledn.), Vatke (Bibi. Theologie Ipag.
199) och Baur (Der hebreische Sabbath, i Tttbinger Zeitschrift för Theologie IH
p. 125—192) hafva insett detta. Se vidare Movers, Die Phönizier I p. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
