Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säden, hvetet till många tusende tunnor om året.“ Men det
som mest retat dem, var den påökning i utlagor, som uti
detta förslag åsattes dem sjelfva. De afslogo bestämdt att
ingå på någon dylik. Alla sekreterarens föreställningar och
uppmaningar tjente till ingenting; talmannen höll sig mera
passiv. Ståndet vägrade således att bifalla den föreslagna
tillökningen af 16 sk, för allmogens söner och drängar och 8 sk.
i krigsgärd för kronö- och skattehemman, samt nedsatte
dessutom bevillningen för hvarje helt hemman från 2 rdr till 24
sk. och den personella afgiften för gårdfarihandlande vestgötar
från 6 rdr 32 sk. till 3 rdr 16 sk.
Att konungen dock icke skulle låta detta passera var
tydligt. Tydligare blef det emellertid följande dagen, då just
vid det ståndet var samladt, få timmar innan riksdagen skulle
af blåsas, general Toll ankom „i ett af Kongl. Maj:t honom
uppdraget ärende.“ Emottagen och „mbeledsagad“ af dertill
utsedde deputerade, uppläste han först ett bref, genom hvilket
han bemyndigades, att for ett af rikets stånd uttyda konungens
„tanke“ om deri erforderliga bevillningen: Derefter anförde
han, „hurusom konungen med förundran emottagit den
oväntade underrättelse, att bondeståndet trott sin rätt vara att
betydligt af korta den del af bevillningen, som detta stånd enligt
behörig fördelning tillkomme att utgöra.“ Han visade hvilka
svåra följder ett sådant förfarande skulle medföra, påminde
om konungens alla nådebevis emot dem, och yttrade, att „det
skulle vara Kongl. Maj:t särdeles angenämt, om bondeståndet
på grund af denna föreställning samt af ett vidare eftersinnande
frivilligt ändrade sitt tagna beslut, utan ätt konungen må se
sig nödsakad, att sådant på rikssalen ståndet allvarligen
förehålla. Konungens lagliga makt ar stor;[1] han har hittills
an-vändt den till sitt rikes väl; han kan aldrig upphöra, att den
till samma ändamål använda.“ — „På konungens vägnar,“ så
slöt han sitt tal, „föreslår jag således detta hedervärda bonde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
