Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olyckligt vittnesbörd, — hellre borde man lernna sin Ömtålighet alldeles
ovidrörd!“[1]
Detta, eller kanske rättare, vissheten om att ändå
ingenting vinna, gjorde Önskad verkan på större delen af
orostif-tarne. Man förenade sig om talmannens af Håkansson
föreslagna proposition, att, med uttryckt önskan af ständernas
sammankallande ifall svåra händelser skulle inträffa, åtaga sig
bevillningens utgörande till nästa riksdag. Éndast handelsman
Busch var obeveklig; han fordrade votering lika ihärdigt som
bestämdt. Men man skydde föga att kränka en motståndares
rätt; talmannen tillsade honom helt ogeneradt, att hans
andra-gande skulle antecknas i protokollet, och derméd finge han
vara belåten. ’ Nu uppsattes ett protokollsutdrag, innefattande
ståndets beslut i frågan, och afsändes derpå en deputation för
att delgifva medståriden detsamma.
Bönderna gjorde ingen svårighet vid bestämmandet af
tiden för bevillningen, men dess mera vid åtskilliga punkter
af sjelfva förslaget. Nära sextio af ståndets medlemmar hade
undertecknat inlemnade betänkanden deremot. Det väckte
deras billiga harm, att utskottet, efter upptäckten af, att den
summa, dess nedre beredning faststält,, med hela 20,000 rdr
öfversteg hvad Som erfordrades, — att utskottet då befriat
„juveler, andra ädla stenar, äkta perlor och guldarbeten från
beskattning, i stället för att med någon lindring påtänka
jordbruket och de fattiga arbetare, som med svett och möda ofta
ändå icke kunna deraf hemta bröd till lifsuppehälle. Hvad
nytta göra väl dessa nipper? Icke sällan händer, ätt karlar
och än oftare fruntimmer bära på fingrarne ringar, värda flere
hundrade riksdaler; och lägges härtill, hvad de senare hänga
om halsen och om armarne, så förslår ej deremot värdet at
flere bondhemman med inventarier och allt Puder hade väl
blifvit belagdt med afgift; dock vore denna mycket för låg,
då man betänkte, att med ingenting så öfverflödades som med
denna vara, till hvilken dock åtginge den bästa och renaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
