Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
universitetsbibliotek, utgifna: „Om en syndare som undfick nåd.u Detta
stycke bär inom sig kriterier att vara från slutet af 1400-talet. Som den
tryckta upplagan (Lund 1842) redan är sällsynt och dess text dessutom icke
särdeles trogen, har hr Klemming låtit, efter handskriften, aftrycka det i sin
helhet. — De af utgifvaren under de flesta styckena fogade anmärkningar af
dels rent bibliografisk dels litteraturhistorisk art äro synnerligt intressanta och
synas i de allra flesta fall vara nedskrifna med noggrann betänksamhet.
Förhastadt tyckes dock utg:s förmodan vara, att Hallman ej vore förf. till
den 1786 utkomna farcen „La Desertrice eller Rymmerskan.“ Att, såsom
utg. hellre tyckes göra, antaga att Gustaf Hl roat sig med att nedskrifva
nämnde bagatell, lär väl hafva mycket emot sig, ej minst den omständighet,
att stycket indrogs och exemplaren, så många som kunde åtkommas,
förstördes. Utg. upplyser, med afseende på detta tillfällighetsstycke, att den
person, som deri persifflerats, ej, som förut antagits var fru Mtlller utan
fransyska aktrisen fru Hus. Fru Möller tyckes likväl i pjesen uppträda under
namnet Melodine såsom erfaren rådgifverska åt rymmerskan Superlative. —
Af särskildt intresse är att se huru Holbergs teaterstycken straxt efter det
de utkommit i Danmark öfversatts och utgifvits på svenska, och de många
upplagor, som af dem i Sverige utgifvits, („Jeppe på berget“ har i den
ursprungliga öfversättningen, af M. Lagerström, från 1635 till 1861 upplagts
51 gånger; oberäknadt andra öfversättningar af densamma) tyckas visa
att de inom vårt land blifvit en verklig folkläsning, i kanske högre grad än
i Holbergs eget fädernesland. — Det första stycke som på svensk scen
blifvit uthvissladt, berättar utg. ha varit „Den förlorade katten“ af Carmontelle,
som i öfversättning (af Carl Stenberg?) rönte detta öde vid dess uppförande
å Nya svenska teatern den 2 Dec. 1786.
Hr Klemmings bibliografiska verk öfver vår dramatik ät ej allenast,
som ofvanför sagdt är, af gagn för en, som vi hoppas, snart kommande
skildrare äf svenska teaterns historia, utan torde äfven med nytta kunna
studeras af forskare i vår äldre litteratör, och med. nöje af teatervännnérna,
hvilka ju i våra dagar äro legio. , . S.
fm samhällets räddning nr våderna af militärväldet, af Wilhelm Schutt*-
Bodmer. (Bearbetning från Tyskan.) L. J. Hjerta. Stockholm 1864.
Författaren meddelar här en historik öfver de stående härarnas
uppkomst, redogör för deras närvarande inrättning i olika länder, samt uppvisar
de svåra olägenheter, som desamma medföra. Med rätta anmärker han att
de europeiska stater, som antagit konskriptionen, genom densamma försätta
en stor del af sina invånare i ett tillstånd, som hardt nära gränsar till
slafveriet Utom det att frihetens grundsatser sålunda kränkas, är
konskriptionen äfven i många andra fall samhällsförderflig; den beröfvar landet en
stor mängd produktiva krafter; de stora arméerna kosta ofantliga summor
och kring dem bildar sig öfverallt en osedlig atmosfer, som äfven sprider
sig till det öfriga samhället. Med stora stående härar blifva krigen icke
undantagsförhållanden, utan höra till ordningen för dagen. De stora stående
arméernas mest olycksbringande egenskap består deruti att de vanligen
utgöra redskap för despotismen och hindra folkens utveckling till sjelfstyrelse.
Så länge sådana storartade mordmaskiner stå regenterna i Europa till buds,
så länge skola falska, från feodaltiden hemtade, föreställningar om ära förmå sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
