Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berömda kyrkomötet i Pataliputra. Dess hufvudändamål var
att ur läran. bortrensa alla senare tillsatser. Buddhas religion
hade på de sista tiderna grumlats af många främmande,
huf-vudsakhgast brahmanska elementer och oredan blifvit så stor,
att hufvudstadens metropolit, Tissomogaliputto, ej ansåg sig
längre kunna lefva uti denfia osedliga atmosfer. Han
öfver-gaf sitt kloster och vandrade bort till landet på andra sidan
Ganges, der han tillbragte sitt lif såsom eremit. Denne höge
prestman återkallas nu för att verkställa den behöfliga
reformationen och en examen i stor skala anställes med alla
pre-ster, hvaraf visar sig att icke mindre än 60,000 bland dem
antingen äro okunniga om Buddhas lära eller ock hysa
kät-terska åsigter. Dessa utstötas ur församlingen (SamghaJf.
Tissomogaliputto utväljer 1,000 samvetsgranna och fromma
prester för att noggrant redigera läran.
Längre tillbaka än till detta kyrkomöte anser Koeppen
att de äldsta buddhaistiska skrifterna icke kunna dateras.
Äfven i ett annat fall är kyrkomötet i Pataliputra vigtigt; det
var på detsamma, som missionärers utsändande till olika länder
blef beslutadt. Det kan i viss mån anses hafva egt samma
betydelse för Buddhaismen, som det Nicenska för
Kristendomen. Buddhaismen blifver hädanefter herrskande
statsreligion öfver hela vestra Indiska halfön, hvarifrån den under en
senare period utdrifves. Men enheten i denna statskyrka
varar icke länge. Inom kort uppstå nya schismer och
mångfaldiga sekter. Alla dessa äro dock ense i att indela
religionen i tre hufvuddelar: Dharma (lagen), hviiken, såsom ofvan
anmärktes, innefattar de vigtigaste teoretiska bestämmelserna
och gifver ett slags dogmatik och kosmogoni. Vinaya
(disciplinen, innehållande föreskrifter för prestema, allmänna
sede-bud - och bestämmelser för kulten) samt Abhidharma
(metafysiken). Då denna senare ännu icke blifvit af europeiska
forskare utredd och är mycket olika hos skiljda sekter, kommer vår
framställning hufvudsakligen att omfatta de båda förra delarne.
Uti inledningen redogjordes i korthet för den dystra
verlds-betraktelse, som utgjorde en nödvändig förutsättning för Budd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
