Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är smärtan, hviiken utgör en sublim sanning. Hvad är
smärtans uppkomst, som är en sublim sanning? Det är det städse
pånyttfödda begäret, åtföljdt af nöje och lidelser, hvilket söker
tillfredsställelse än här och än der. Detta, o andlige man, är
smärtans uppkomst, hviiken är en sublim sanning. Hvad är
smärtans tillintetgörelse, som är en sublim sanning? Det är den
fullkomliga förintelsen af det oupphörligt pånyttfödda begäret,
som åtföljes af nöje och lidande och som söker tillfredsställelse
än här, än der; det ät befrielsen från detta begär, dess
öfver-gifvande, utrotande och förintande, det fullkomliga
uppgifvan-det af detta begär. Detta, o andlige man, är den sublima
sanningen om smärtans tillintetgörelse. Hviiken är den sublima
sanningen om vägen, som leder till smärtans förintelse? Det
är den sublima vägen, som består af åtta delar, nemligen:
den rätta blicken, den rätta viljan, den rätta ansträngningen
och handlingen, det rätta léfvemet och talet, den rätta tanken
och begrundningen. Detta, o andlige man, äro de sublima
sanningar, som leda till smärtans tillintetgörelse.^
Innah vi öfvergå till framställning af sättet, hvarpå denna
andliga förlossning skall ega rum, skildringen af den vigtigare
delen af Buddhaismen, dess disciplin och moral, måste vi i
korthet redogöra för den buddhaistiska verldsbeskrifningen, ehuru
den i sitt närvarande skick är mvcket öfverarbetad och i den
ursprungliga läran endast kan hafva varit sparsamt antydd.
Detaljerna af densamma äro ock mera betecknande såsom prof
på den utsväfvande Indiska fantasiens öfverdrifter, än såsom
bidrag till historien om de ideela krafter, hvilka medverkat
till Buddhaismens spridning bland folken. Såsom nyss nämndes,
äro ock dessa krafter vida mera af etisk än af teologisk natur.
Ehuru gerna man skulle Önska att kunna instämma med den
af Bunsen *) (Gott in der Geschichte) uttalade åsigt, att i
Buddhaismen uppenbarar sig samma tillförsigt på en gudomlig Försyn,
som i åtskilliga andra religioner, nödgas man dock här antaga
*) Bunsen erkänner att anhängarne af den motsatta åsigten äro de ypperste
forskare i Buddhaismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
