Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verlden. Med Koeppen kan man vidare säga att en orsak
till verldsrevolutionerna är Ödet. Detta har dock hos
budd-haisterna en annan betydelse^ än den vanligen dervid fästade,
och individens tillräknelighet blifver genom detsamma i vissa
fall ej mycket mindre än hos åtskilliga andra folk, som icke
hysa någon tro på ett öde. Vi återgifva här Koeppens
försök att utreda detta begrepp, vid hvars förklaring de största
svårigheter, framstå: „Hvad är ödet i buddhaistisk
bemärkelse? Det är produkten af de besjälade varelsemas förtjenst
och skuldi Hvarje gerning, den må vara god eller ond,
verkar genom oändliga tidrymder och bär tillochmed sin ound*
vikliga frukt efter hundra tusen Kalpas, så länge tills dess
verkan upphäfves genom fullkomlig syndfrihet. Den
enskildes öde, hans lycka och olycka, sorg och glädje, födelse
och död i en bestämd jordisk tillvarelse är intet annat än
den mogna frukten af alla de handlingar, hvilka han
utöf-vat i sina otaliga fordna existenser. Och denna
gerningar-nes kraft drifvér också de stora verldame, universum, och
sätter dem i rörelse. Deras förstöring och förnyelse är verkan
af förtjensten och syndaskulden hos alla lefvande väsenden. “
»Sålunda äro efter min åsigt både den brahmanska
emanationsteorien och den judiska skapelseläran lika aflägsna
från den äldre Buddhaismen, om äfven denna skapelseteori
sedermera adopterats af vissa skolor och jag finner intet stöd
för det antagande att „Materiens frö“ ellér »Naturen i
abstrak-tion“ eller „de friare intellektuela ljusdelame i stoffverlden“
eller huru man annars behagar uttrycka sig, skulle ha
uppbevarats i den andra Dhyanans trefaldiga ljusregion eller
hvar som helst eljest, och att de här skulle ha slumrat under
de tomma verldsperiodema likasom fröet om vintern, för att
med verldsvårens begynnelse åter öppna sig och utvecklas till
ett nytt universum. Att antaga detta vore detsamma som
medgifvandet af. materiens oförstörbarhet och om en sådan
vet Buddhaismen ursprungligen intet, vill åtminstone ingenting
veta derom, så’ mycket han än derigenom råkar i de mest
skärande motsägelser med sig sjelf. Den tomma verldsstom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
