Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundradenas föreställningssätt elementerna till Medeltidens
hexeri-verld. Och då man vidare läser de anklagelser, som
de första kristna sekterna slungade mot hvarandra — då man
erfar, att det parti, som genom kyrkomötet i Nicaea blef
upp-höjdt till rättroget, anklagade gnostikerna, marcioniterna,
aria-nerna för djefvulstjenst, förbund med Satan och trolleri, så
möter oss redan der den sammanställning oéh försmältning af
kätteri med trolleri, hvarigenom Medeltidskyrkan förvärfvade
sig ett så fruktansvärdt vapen mot olika tankande — en
sammanställning, som man ej har att tänka sig blott såsom ett tillfälligt
påfund af ondskan och det theologiska hatet, utan som den
ovilkorliga konseqvensen af hela den dualistiska
verldsåskåd-ningen, som den nödvändiga frukten af djefvulstron.
Det måste hafva dröjt temligen länge, innan de fester,
som voro gängse inom de europeiska naturreligionerna, hade
hunnit utrotas eller omstöpas i kristlig form. De yttre bruk,
i hvilka religiösa föreställningar försinnliga sig, ega i
allmänhet en segare motståndskraft än föreställningarne sjelfva och
fortfara, sedan dessa försvunnit, såsom snäckhuset efter
snäckans död. I de något utbildade naturreligionerna står solens
och månans dyrkan främst. Bland celter, germaner och
slaver, såsom förut bland hebreer och fenicier, firades dessa
ljusets gudomligheter med eldars tändande, offer och gästabud
på berg och i lundar, isynnerhet vid vårdagsjemningstiden
(Påsken), Maj månads ingång (Valborgsmesso-natten) och i
Midsommarnatten. Då spår af denna sed ännu i våra dagar
gifvas, ehuru dess ursprungliga betydelse gått förlorad, kan
man desto tryggare antaga, att den, först Öppet, sedan
hemligt länge fortlefvat med bibehållande af sin betydelse, i trots
af andliga och verldsliga myndigheters bemödanden att utrota
den, och i folkmeningen alltmer antagande den karakter af
djefvulstjenst, hvilken kyrkan påtryckte minnena från
hedendomen. Och när den slutligen upphört eller öfvergått till en
äfven i kyrkans ögon ofarlig folkförlustelse, måste dock
hågkomsten af de demoniska berg- och lund-festema hafva ärfts
från slägte till slägte, hvarvid den tro låg nära till hands, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>