Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig deröfver. öfVerallt såg man djefVulens magt och
inflytande; ingenstädes Guds, om ej i de blodiga och
förskräckliga lagar och i den förtryckande samhällsordning, som
andliga öch verldsliga myndigheter förklarade för gudomliga.
Sjelfva den theori, med hvilken kyrkan ville åt Gud rädda
hans attribut af allmagt — ,>tillstädelse“-theorien, enligt hvilken
djefvulen blott med Guds ;,tillstädelse“ utöfvar ett sådant
välde — sjelfva denna theori var egnad att öka
förvirringen och fasan. „ Aldrig", säger Bunsen6) och detta med
full sanning, „har det gifvits en tid af större förtviflan om
den gudomliga verldsordningen än i Medeltidem" Bunsen
böjer sig till den franske historieskrifVaren Michelets åsigt, att
frän trettonde till femtonde århundradet, sedan yaldenserna
och albigensema i Frankrike blifvit af kyrkan utrotade och
de lägre folkklasserna förnedrats till lifegne, en förtviflans
religion, en verklig Satans-kult bildade sig, och att hexsabbaten
hade sin faktiska grund i nattliga församlingar, som tusentals
förvildade, af vidskepelsen, eländet och förtrycket till vansinne
drifna menniskor höllo för att hylla och om bistånd anropa
djefvulen. Dock föreligger intet otvifvelaktigt historiskt faktum
till bestyrkande att sådane församlingar egt rum! Vi hålla
den åsigt för sannolikare, som vi pfvanför antydt, att
hexsabbaten var ett fortlefvande, allt mer förstoradt, allt
gräsligare utmäladt minne af naturkultens förnedrade fester, en
inbillningskraftens mara, som tryckte, bröstet på den i en
drömverld försänkta menskligheten, och att det blott behöfdes
den af kyrkan befästade tron på dess verklighet för att
framkalla de företeelser, om hvilka här blir fråga. — Likasom
stedingharne, behandlades valdenserna och albigenserna. „Det
må domarena veta“> skrifver en inquisitor, „att trollkarlarne,
hexoma och djefvulsbesvärjarne nästan alla äro valdenser.
Alla valdenser äro till yrket, väsendtligt och formelt,
djefvuls-besvärjare, och ehuru icke alla besvärj are äro valdenser, träffa
besvärjelse och valdenseri ofta tillsamman." Åt ^den fasa för
•) „6ott in der Geschichte“, III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
