Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det mägtigaste vehiklet för nutidens kultur, till
naturvetenskapen, ju blifvit lagda af Hellener under den Alexandrinska
perioden.
Det är icke. här vår uppgift att framställa förhållandet
mellan den antika och modema bildningen, att angifva hvilka
rester af den förra, som frälsades undan den allmänna
sam-roanstörtningen, att uppvisa huru på dessa spillror
grund-valarne till en ny kulturbyggnad reste sig, att närmare påpeka
hellenismens sammanhang med den arabiska civilisationen,
samt indirekt med den sydfranska och sicilianska bildningen,
eller att slutligen skildra renaissancetidens löftesrika gryning,
då folken vakna upp vid de glada ljuden af reveljen irån
Perikles’ tider. Vi vilja här blott söka att med ett par ord
redogöra för en hellenisk institution, hvars betydelse i
allmänhet ej tillbörligt beaktats, nemligen Mufseum i Alexandria,
beläget i den vigtigaste af de många bildningscentra, söm
skapats af Alexander och hans efterföljare.
Ofta har blifvit påpekad den stora skuld, hvari
kulturhistorien kom att stå till Philippus af Macedonien, derigenom
att han åt sin son Alexander till lärare utsåg Aristoteles, den
store filosofen och polyhistorn. Lärarens undervisning bar
god frukt. Alexanders verldseröfring blef en
verldscivilisei-ring, öfverallt sökte han hos folken bereda ingång åt heller
nisk odling och vetenskap. Om ock hjeltens förtidiga död
hindrade det stora verkets fullbordan, trädde dock hans
efterföljare de s. k. Diadokerna i hans fotspår. I alla de stater»
som vid det stora rikets upplösning bildades, i Syriens och
Mindre Asiens, Babylonieps och Afrikas huvudstäder
omhuldades hellenisk kultur. Men det blef dock egentligen
Alexanders egen skapelse, (den stad som han i medvetande om dess
framtida verldshistoriska roll gaf sitt namn) åt hvilken
lejonparten af detta civilisationsvärf blef förbehållen. Den nya
Alexandersstaden växte med förundransvärd hastighet och blef
inom kort forntidens präktigaste metropoL Ståtliga palatser
resa sig snart i höjden, mångfaldiga tempel byggas med
marmorhallar och pelargångar, att skaffa svalka undan den brän-
Svenek Månadsskrift. I0:de häftet: Oktober 1864. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
