Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tillvägabringa, men mycket blef dock vunnet, och folkens
förbrödring, af Romarriket och kristendomen innerligare
genomförd, tog redan nu sin början *), I Egypten företedde visserligen
den stora skiljaktigheten i skaplynne mellan landets invånare och
hellenerna en stor, aldrig fullt öfvervunnen svårighet, men å
andra sidan var detta land mera än öfriga persiska provinser
vänligt sinnadt mot macedohier och hellener. Ingen af allä
satrapierna hade så svårt som Egypten att finna sig i den
persiska öfverstyrelsen, och med öppna armar emottogs här
Alexander såsom befriare. De statskloke Ptolemaeeme gjorde
allt för att förena de många folkstammar, som lydde deras
magtspråk. Religionen blef ett kraftigt medel i politikens
tjenst. Detta gick så mycket lättare för sig, som åtskilliga af
de grekiska gudarne hade sina stamträd i Egypten och någon
skarpare motsats mellan de båda polyteistiska religionerna ej
herrskade. Det gällde emellertid att erhålla en kult; som
kunde. på en gång tillfredsställa alla de många olikartade folk,
hvaraf det stora ptolemaeiska riket bestod. En sådan blef den
panteistiska Serapistj ensten. Då Serapistemplets historia är
på det närmaste sammanflätad med Musei, anse vi oss, innan
vi öfvergå till vår korta skildring af det senare, böra med ett
par ord vidröra det förras grundläggning. Vi låna af en
utmärkt forskare**) följande framställning om Serapiskultens
införande i Egypten:
Ptolemaeus Soter såg i drömmen guden Zeus Hades, som
befallde honom att hemta hans bild från Pontos; de egyptiska
presterna kunde icke tyda drömmen, men Eumolpiden
Timo-theos från Eleusis, hvilken såsom exeget var kallad till
Ale-xandria, till instiftande af de eleusinska mysterierna, sporde
att denne gud dyrkades i Sinope och bredvid honom
Perse-phones bild. Då skickades bud till Délpboi, och Apollo bjöd
att man skulle bringa hans faders bild till. Alexandria, men
lemna hans systers qyar. Efter en underbar färd kom guden
*) Jfr. Droynm. Geschichte des Hellenismus, II sid. 566—574.
+*) Droysen. Geschichte des Hellenismus, II sid. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
