Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talrika judiska befolkningen egnade sig många med värma åt
vetenskaperna»
Inom poesien skapade Alexandrinema inga mästerverk
af första ordningen och deras skalder (t. ex. de såkallade
Plejadema, eller sjustjernan) saknade i allmänhet verklig
poetisk ingifvelse. *
Ehuru rika på stora förmågor inom nästan hvarje område
för menskligt vetande, är det framförallt uti läkekonst,
astronomi och matematik, der Alexandrinemå skördat stor ära.
Inom medicinen voro Erasistratus från Keos och Herophilus
från Chalkedön de yppersta. Den senare Undersökte och
be-skref hjeman, der han trodde sig ha funnit själens säte,
upptäckte och namngaf näthinnan i ögat, bestämde pulséns rytm
och var den förste som satte den i förbindelse med hjertat*).
Erasistratus förvärfvade sig stora förtjenster om studiet af
nerverne, „undersökte hjertklappningen och gaf eft ny teori för
respirationen, hvarmed det Ömsesidiga förhållandet mellan
blodet och den af honom så kallade luftanden så rigtigt
uppfattades att blott ett steg var öfrigt för att upptäcka blodets
kretslopp, men för detta steg behöfde vetenskapen ännu 1800 år.“
Han gjorde vigtiga anatomiska upptäckter, gaf skarpsinniga
förklaringar öfver digestionen och var en utmärkt operatör **).
Bland forntidens fyra störste matematici hörde de tre,
Eukli-des, Apollonius utaf Perga och Diophantus, till Alexandrinska
skolan, den Q er de, Archimedes, stod i liflig förbindelse med
Alexandria. Euklides, som lefde under de första Ptolemaeema, var
född i Tyrus. Hans förtjenster om geometriens elementer,
hans klarhet och logiska skärpa göra honom ännu i dag till
ungdomens vägledare. Han skref äfven lärda afhandlingar inom
högre grenar af matematiken och inom fysiken m. m.
Apollonius författade öfver koniska sektioner flera böcker, hvaraf
de sista först återfunnos i midten af 17:de århundradet. Man
fann då att Apollonius löst de svåra problememå lika bra,
*) Parthey a. a. sid. 174—175.
**) Parthey sid. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
