Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som senare tiders matematici. Femhundra år efter Musm
grundläggning lefde Diophantus, den store aritmetikeni,
hviiken om sin vetenskap förvärfvade samma förtjenst som Euklides
om geometrien. Såsom de sista Alexandrinska matematici
höra vi talas om Pappus, Theon och dennes dotter, den sköna
Hypatia, ryktbar genom sitt tragiska öde.
I mekaniken räknade äfven Alexandrinerna stora förmågor
sådana, som Ktesibios och Heron, bland annat utmärkt genom
uppfinning af krigsmaskiner, förbättring af vattenur och
förfärdigande af automater. Forntidens ypperste mekaniker,
Archi-medes, stod i liflig förbindelse med Egypten, och hans
uppfinning af den efter honom benämnda skrufven afsåg närmast
att höja Nilvättnen. Mellan honom och Leonardo da Vinci
gjorde den teoretiska mekaniken inga framsteg*). Astronomi,
kronologi och geografi odlades med mycken framgång af de
Alexandrinska vetenskapsmännen. Det skulle blifva för
vidlyftigt att här utförligen redogöra för dessa vetenskapers
utveckling hos grekerna. Med förbigående af flera andra (t. ex. den
store astronomen Hipparchus från Nicaea) fästa vi här blott
uppmärksamhet vid tvenne, Eratosthenes och Claudius
Ptole-msBUS) hvilka lefde och verkade i Alexandria. Eratosthenes,
född i Cyrene omkring år 276 före Christus, var sitt
tide-hvarfs störste polyhistor och en af de mångkunnigaste män,
som någonsin lefvat. Han författade en handbok i
stjemkun-skap, skref ett poem öfver jordens zoner, sökte beräkna
af-ståndet mellan vändkretsarne samt uppmäta jordklotets
storlek, beskref.de olika kontinentemås utseende och utsträckning,
angaf bergskedjornas läge, redogjorde för hafsbottens höjning
och för andra geologiska förändringar, för öppnandet af
Gibraltars och Dardanellemas sund, och författade en jordbeskrifning,
hviiken han indelade på samma sätt, som vi ännu i dag göra,
i matematisk, fysisk och politisk samt lät den åtföljas af
kartor öfver alla då för. tiden kända länder. Hans skicklighet
+) Dräper I, 190. — Vid redogörandet för Erattothenea’ ock Ptolemiei
verktamhet följa vi denne författare och den ofta citerade Parthey.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
