Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. De filosofiska vetenskaperna egde under Musei blomstrande
dagar inga framstående representanter i Alexandria. Man
följde de gamle mästarne, mest Plato och Aristoteles. Omkr.
år 20 f. Ch. lefde i Alexandria den berömde judiske filosofen
Philo. Ett par århundraden senare uppflammade i Alexandria
de sista gnistorne af grekisk filosofi, om man så får kalla
deh af orientaliska vidskepelser så grumlade lära, som under
namn af Neoplatonism af Piotinus och hans efterföljare
meddelades.
Då de sista kämparne för den hedniska bildningen
sjönko i grafven, hade förmodligen Museum i Alexandria
redan ett århundrade upphört att existera. Det hade dock
lefVat tillräckligt länge och fullbordat nog stora värf, för att
göra sig förtjent af efterverldens beundran och tacksamhet.
„IngenUng jemförligt med det Alexandrinska .Museum", säger
Draper, „har någonsin kallats i dagen i Grekland eller Rom,
icke en gång under deras ärorikaste tider." „Och fastän
under den natt, som Europa passerat — en natt full af drömmar
och villfarelser — menniskorne icke Ull dess rätta värde
uppskattade den anda, i hvilken denna instituUon grundades och
det arbete den fullbordade, emedan dess glans blifvit fördunklad
af mörkare och ovärdigare ting, så är den tid dock i
annalkande, då dess inverkan på de menskliga tilldragelsernas gång
bättre skall förstås och dess inflytande på Europas
civilisation klarare skall skönjas. “
t 1 Warkij.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
