Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att dylika för alla språkgrenarna gemensamma, i dem
alla fullkomligt bibehållna ord ej äro till antalet flera, än de
verkligen äro, bör i sanning förefalla oss mindre besynnerligt,
än Att de däck äro så många. Yi böra betänka, huru föga
utvecklad dessa folks odling måste hafva varit vid den tid,
då de först skiljde sig från hvarandra och huru ringa derföre
den gemensamma ordskatt, som de fört med sig hemifrån.
För hvilken förändring måste ej sedermera detta ordförråd
hos hvardera varit utsatt, saknande allt fotfäste i något slags
litteratur och endast hemma på läpparne hos ett vandrande
folk. Missionärer, som arbeta i Amerika, berätta oss om
Indianstammar, hvars språk de der upptecknat, men vid sin
återkomst efter förloppet af några år funnit hafva blifyit ett
helt annat. Det vittnar derföre i hög grad till förmån för
våra äldsta förfäders, Aryernas, relativa kultur, att efter flera
århundraden deras ättlingars språk ännu bär qvar den stämpel,
de påtryckt.
Ty förhållandet är verkligen, att nästan alla de äldsta
ordstammame i hvaije af de beslägtade språken vanligen
återfinnas i åtminstone något af de andra, fastän de naturligtvis
bildat derivata åt mycket olika håll och ofta mycket modifierats
till sin betydelse. Dessa ursprungliga ordstammar äro
nem-ligen, såsom lätt inses, till betydelsen ännu helt allmänna och
obestämda; men hvilken rikedom af uttryck för en odling,
som i sin stigande utveckling allt fort framalstrat nya begrepp,
de just på grund häraf haft förmåga att föda af sig, kunna
vi för oss åskådliggöra genom ett lyckligt valdt exempel, som
vi låna hos en i det föregående redan citerad författare *).
Vi utgå då från ordet respectdbd (engl. respectable). Redan
af ändeisen hänvisade på dess latinska ursprung, åtskilja vi
lätt i det latinska respectabiUs verbet och ändeisen
bilis. Efter borttagandet af prefixen re se vi i spectare en
frequentativ-form **) af lat. spicere eller specere, skåda, blicka.
*)JMax.Mtiller ! anf. arb. ’
**) 8& benämne* grammatiken den deriverade Yerbalform, som utmärker ett
npprepande af grondverbets handling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
