Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
numera måste anses nästan oåterkalleligen förvisad ur både
historien och etnologien; han har på samma gång gifvit en
sådan stöt åt allt hvad hittills antagits såsom en „bamalära“ om
den store heroen Ragnar Lodbrok, (såsom nordisk, ja till och
med specifikt svensk kåmpaskepnad), att man nästan redan nu
måste fråga sig, hvad som slutligen af vår äldsta epik skall
blifva qvar för historien, (den verkliga och sannskyldiga), när
„8å stora hus“ börja falla. Det är på sitt vis sorgligt, att
uttala det, men en sanning är det, att, så snart vetenskapen
bemägtigar sig äfven sagohäfden, komma vi snart att vandra
bland ruiner, der vi förr lustvandrade bland monumenter,
hvilka vi antogo vara för evigheten byggda på nordisk urhäU.
Man har gifvit oss en hel rad af balladhjeltar och ossianska
dimfigurer och man har sagt till oss: „detta är Nordens äldsta
konungar, mägtiga höfvidsmän, vikingar, den svenska sto
bedriftens anfäder, det är vår äras urgamla genealogi!“ Vi
klandra icke detta absolut, äfven de diktade sagorna kunna
hafva ett värde utom det estétiska och hväxje lands historia
böljar gerna med- en roman, deri dock något historiskt stoff
kan ligga; men det synes oss icke vara obilligt fordradt, att
man ärligt bekänner, att detta är en roman, och att man icke
inrymmer åt det för-historiska sådana anspråk, som icke kunna
fyllas. Då man i våra historier med stor personalbekantskap
beskrifver Odins utseende och förtäljer hurusom han t. ex.
„framförde allt sitt tal på vers“, borde man dock kunna med
något slags rimlighet besvara den enkla frågan: om du än har
läst detta, hvaraf vet du det? Och då man icke har annat att
berätta om kung Fjolner, „Ynglingaättens stamfader", än att han
drunknade i ett mjödkar, kunde man heldre låta den
gemytliga monarken förblifva i sin cyklus af gamla äfventyrs-sägner,
än låta honom figurera i en svensk konungalängd, hvars
autenticitet Sturlesons konungasaga verkligen icke förslår att
upprätthålla.
Ändtligen i fråga om vår äldsta hultur i specifikare
mening, hur befinna vi oss icke famlande bland idel osäkerheter,
der man dock, såsom redan yttradt, gifvit oss af gammalt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
