Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
graf, i urminnes tider talades och ristades i sten vid Nilens
bräddar, men — uppriktigt att säga — vi skola kanske icke
ens från vår egen äldsta medeltid kunna erhålla absolut
visshet om det språk, som då var svenska mäns. Yi kunna
anställa gissningar om hur det var något så när, det är allt.
I samma ögonblick vi öfvergifvä den gamla läran, att
allt här i Norden var från urminnes dagar isländskt, befinna
vi oss sålunda onekligen i ett mörker, som tyckes
ogenomträngligt. För vår del bekänna vi, att vi älska sjelfva detta
mörker mera än en dager, som är falsk, men det är dock för
ögonblicket något tröstlöst deri. Äfven den aldra minsta
ljusglimt skall derför hälsas af oss med den mest oförställda
tacksamhet. Petersen, den store forskaren i våra skandinaviska
språks häfder, har stadnat vid det uppriktiga erkännandet, att
han om våra äldsta idiomer intet vet; studiet af våra
landskapsmål har mestadels bedrifvits alltför uteslutande lexikografiskt,
för att kunna lemna några synnerliga resultater för
språkhistorien. Vi vänta af den outtröttlige Geo. Stephens en upptäckt,
oss länge bebådad, men ännu éj den lärda verlden delgifven.
Visar den sig engång sådan, vi ana den, skola vi erhålla ett
nytt bevis på den sanningen, att man icke bör förlora allt
hopp äfven i de mest förtviflade omständigheter, liksom på
hvad vi ofvan sagt, ätt en enda upptäckt plötsligt kan
förändra allt och gifva forskningen en helt ny riktning. Frågan,
som går in på den komparativa filölogien, men hvars lösning
torde komma att hafva ett afgjordt inflytande på Nordens hela
forntidshistoria i etnologiskt afseende^ gäller de s. k. „anglosaxiska“
run-inskriftema, hvilka här i Sverge och annorstädes finnas
qvar i ett inskränkt antal, och hvilka hittills trotsat både
vetenskapsmäns och gissares alla tolkningsförsök, (vi tala ej om
gjorda försök, som tillhöra den rena fantasien). Det torde
vara bekant, att Stephens sedan flera år med yttersta flit
förbereder ett större special-arbete rörande detta särskilda slags
run-inskrifter och att han tror sig omsider hafva funnit klaven
till deras ganska naturliga dechifirerande; hittills hafva alla
forskare med en beundransvärd oomkullrunkelighet förklarat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
