- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Andra Bandet (Juli-December) /
831

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liknande, till och med mycket liknande, språk, må gerna
med-gifvas hur obetingadt som heldst, men om det än tillika är
sannt, att språket eller språken i de tre skandinaviska rikena
qfteråt (efter nionde seklet och så vidare) utbildade sig
temligen analogt med isländskan (i skrift måhända snarast efter
dettas mönster), har det dock säkerligen före denna tid
före-funnits äfven en skiljnad dem emellan, på samma sätt, som
det genom nyare tiders forskningar synes vara gjordt
omot-sägligt, att, medan de romerska författarne skr ef vo sitt sköna,
strängt regelbundna, klassiska språk och de bildade klasserna
i Italien efterhand upptogo detta, talade det egentliga italienska
folket ett mindre klassiskt, till och med ett ganska olika, språk,
på sina ställen säkerligen icke ens »riktig latin" alls. Att en
sådan olikhet här funnits, röjer sig äfven med till och med
stor bevisningkraft i de fragmenter af ett äldre norraenaspråk,
som här och der förekomma i de isländska sagorna, (vi mena
de traditionellt .bevarade sångerna af skalder utaf en »gammal
skola"), liksom här och der i sjelfva den poetiska Eddans
språkförråd. Men hvilken för öfrigt denna äldre norraenatunga
varit, derom tiger vår forntid med envis och obrottslig stumhet.
Runstename äro till aldra största delen af vida yngre ålder
och att dessa tala ett slags »isländska", (hur fåordigt och hur
misstydligt som heldst för Öfrigt) det kunna vi förstå; de
upplysa oss alltså icke det ringaste om vårt äldre språk. Och
åter det språk, som här i Norden tajades ännu längre tillbaka,
före äfven den äldre norraenatungan? När Odin tågade in i
Sverge, eller, allmännare yttradt, när den invandring här skedde,
(anförd af hvilken eller hvilka det än må hafva varit) hvarom
alla traditioner förmäla, hvad språk medfördes då hit eller hvad
språk f örefanns här af invandrame? Äfven Det

är beqvämt att säga, det har äfven någon gång blifvit med en
Öfverraskande lätthet förutsatt och troddt, men beviset? Yi hafva
oss intet sådant bekant, icke ens någon tillstymmelse dertill.
Vi stadna här snarare framför gåtor, hvilka synas trotsa all
möjlig historisk undersökning; vi skola kunna obehindradt
läsa det språk, som, numera uppväckt ur sin mångtusenåriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/2/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free